Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Lokal förankring viktig för biståndsprojekt

Publicerad

2007 initierade bland andra svenska SIDA ett biståndsprojekt vars mål var att förbättra avfallshanteringen i de informella bosättningarna i Kisumu, en stad i Kenya. Maria José Zapata Campos från Gothenburg Research Institute har tillsammans med andra forskare analyserat projektet. En slutsats är att lokal förankring är viktigt för lyckade projekt. Studien har lett fram till elva förslag för bättre avfallshantering och forskarna reser nu ned till Kenya för att dela med sig av resultaten.

I Kisumu i Kenya bor cirka 600 000 invånare. Ungefär 70 procent av staden utgörs av så kallade informella bosättningar, vanligtvis kallade slumområden. Här bor en stor del av stadens befolkning men kommunala tjänster såsom sophantering är obefintlig. Det skapar enorma problem för hälsa, miljö och välbefinnande. År 2007-2009 pågick ett biståndsprojekt initierat av bland andra FN-organet Habitat och svenska biståndsmyndigheten SIDA med målet att förbättra sophanteringen. Genom flera fältstudier, observationer och fler än 40 intervjuer med olika aktörer under 2014 och 2015 studerade forskarna två processer: dels vad och hur de boende gör för att hantera sitt avfall i praktiken, dels hur de policys som formulerades i biståndsprojektet fungerade i praktiken.

Ledde biståndet till förbättringar då? Ja och nej. En positiv effekt av biståndsprojektet var att små lokala entreprenörer som utvecklade affärsmodeller runt avfallshantering växte fram. På många likande platser i världen spelar sådana här företag en viktig roll och träder delvis in och utför det som det offentliga misslyckas med.

– Att främja framväxten av lokala entreprenörer fungerade bra när de utgick från något som redan fanns i områdena. Den lokala förankringen är viktig. Här växte nya sådana här företag fram ur så kallade youth groups – grupper som tidigare organiserats i områdena bland annat för att bekämpa AIDS, säger Maria José Zapata Campos.

En risk med biståndsprojekt är att de program som sjösätts försvinner så snart biståndspengarna tar slut. Forskarna såg flera sådana exempel. En orsak var just bristande lokal förankring. Ett exempel handlar om så kallade transfer points – platser där lokala entreprenörer, kan lämna över sitt avfall till kommunala sopbilar för vidare transport till soptippar. Särskilda containrar togs fram och partnerskap mellan kommunen och de lokala entreprenörerna etablerades. Men efter att projektet tog slut försvann samarbetet.

– Lösningen med containrarna importerades utifrån och man tänkte inte på vilken typ av design som var lämplig i den lokala kontexten. Containrarna rostade, de rånades och såldes som skrot, och de partnerskap som fanns mellan entreprenörerna och kommunens sopbilar försvann när biståndspengarna tog slut. Lösningen var inte tillräckligt förankrad hos kommunen.

Vad händer med soporna nu?
– Det uppstår så kallade svaga lösningar med mycket informalitet. I bland kan entreprenören betala sopbilens chaufför lite extra för att också ta med deras avfall, i bland transporteras det någon annanstans, i bland går människor samman och hyr en bil. Det blir en mängd olika lösningar som är ineffektiva och ohållbara.

Än så länge är lokala entreprenörer bättre än inget. Men vi är väldigt ambivalenta. Lösningen följer ett nyliberalt paradigm där man är övertygad om att marknaden kan förse människor med basala behov. Men vi håller inte med.

Att förstärka lokala entreprenörer såsom biståndsprojektet gjorde, är heller inte utan sina problem poängterar forskarna. Risken är att normalisera privatisering av basal kommunal service vilket gör att kommunen har ännu mindre anledning att se till att avfallshantering fungerar i informella bosättningar.

– Än så länge är lokala entreprenörer bättre än inget. Men vi är väldigt ambivalenta. Lösningen följer ett nyliberalt paradigm där man är övertygad om att marknaden kan förse människor med basala behov. Men vi håller inte med. Risken är att det uppstår klientelism mellan företag och vissa grupper, att de fattiga helt lämnas utanför och att de dåliga arbetsvillkoren för waste pickers består.

I analysen av hur avfallshanteringen fungerar i dag identifierade forskarna flera så kallade svaga länkar som gör att processen inte fungerar effektivt. Bland annat otillräcklig lagstiftning som gör att näringsidkare och företag inte har anledning att försöka begränsa sitt avfall (bland annat förpackningar och platspåsar), oklar koppling mellan hushåll som sorterar avfall och entreprenörer som tar hand om det och oklar prissättning både för bortforsling av avfall från transfer points och för att leverera avfall till soptippen. Studien har mynnat ut i elva åtgärder som kan förbättra processen (se faktaruta). Forskargruppen reser i veckan ned till Kenya för att presentera sina förslag för boende, tjänstemän, borgmästaren och senatorn för Kisumu.

– Många var arga över att det kommer folk som gör studier men ingen kommer tillbaka och berättar vad de kom fram till. Så vi lovade att vi skulle göra det. Och kunskapen har vi genererat tillsammans med dem. De har inte bara varit informanter, utan en del av forskarlaget som också bidragit med analysen. Tre waste pickers är medförfattare i vår forskning.

Vilka förväntningar har du?
– Vi hoppas kunna övertyga en del aktörer om att genomföra det vi rekommenderar och bygga upp en legitimitet för att avfallshantering är en kritisk tjänst för samhället som det offentliga bör svara för. Vi vill också visa att medborgarna gör ett bra jobb – de bygger upp sin stad med sina egna händer, de bygger sina egna hus och levererar sina egna tjänster. Allt det där finns för att de gör det själva. Men vi skulle gärna se att staten tar lite mer plats, säger Maria José Zapata Campos.

Följ forskarnas resa på Facebook

Läs rapporten

Kontakt:
Maria José Zapata Campos, 031-786 5626, MJ.Zapata@gri.gu.se

Fakta: Elva förslag

  • Ny lagstiftning, till exempel ett förbud mot platspåsar
  • Etablera stabila marknader för avfallsmaterial
  • Utveckla transfer points till återvinningscentra
  • Sortera ut organiskt material så nära hushållen som möjligt. Det skulle reducera priset för soptransporter signifikant.
  • Organisera städkampanjer i informella bosättningar för att främja fler lokala initiativ
  • Främja avfallsentreprenörer genom att underlätta bildandet av kooperativ och tillhandahålla utbildning och kapital
  • Regelbundet forsla bort avfall från transfer points
  • Transparent prissättning för bortforsling av avfall från transfer points
  • Via partnerskap mellan kommun och företag övervaka servicen för att säkerställa att inte klientelistiska relationer uppstår, att inte de fattigaste lämnas utanför och servicen håller bra kvalitet
  • Involvera boendeorganisationer i dessa partnerskap
  • Bättre förankra avfallsfrågan i kommunen via bättre kompetens, mer kunskap och via finansiella och legala instrument