Linnea Molander får Landénska forskningsstipendiet
Läkarstudenten Linnea Molander blir den första att ta emot det nyetablerade Landénska forskningsstipendiet på 120 000 kronor. Vid sidan av sina läkarstudier forskar hon i den grupp som leds av professor Ruth Palmer, och bidrar i forskning om barncancerformen neuroblastom.
Från och med i år sker en årlig utlysning av det Landénska forskningsstipendiet. Stipendiet ger 120 000 kronor i projektmedel till en student på sin femte termin eller senare på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin. Stipendiets medel är avkastningen från den Landénska Fonden, som Sahlgrenska akademin disponerar efter en donation av systrarna Lizzie, Annie och Eva Landén 1960. Medlen har tidigare använts som resebidrag för läkarstudenter som genomfört examensarbeten utomlands.
Först ut att få stipendiet blir alltså Linnea Molander, som till hösten börjar sin sjunde termin på läkarprogrammet. Hon tackar både den Landénska Fonden och Sahlgrenska akademin för förtroendet:
– Det är en stor ära, och stipendiet betyder mycket för vårt arbete. Detta ger oss möjlighet att introducera och tillämpa nya tekniker.
Inställd på forskning
Hon tycker att det är både roligt och utmanande att befinna sig i forskningsmiljön, och hon är inställd på att fortsätta forska även inom hennes framtida yrkesroll som läkare.
– Som läkare har man nytta av forskningserfarenheten. Man får information om nya medicinska fynd, och kan applicera det i patientarbetet genom kliniska studier. På övergripande nivå gynnas patienterna när man kan överföra prekliniska forskningsfynd till kliniken.
Handledare för forskningsprojektet är Ruth Palmer, professor vid Institutionen för biomedicin. Projektet kastar nytt ljus på hur barncancerformen neuroblastom startar och utvecklas.
Gensax i bananflugor
De mekanismer som startar cancerutvecklingen i neuroblastom är till stora delar okända, men ett fåtal cancerdrivande gener har hittills identifierats, bland annat den tyrosinkinasreceptor som står i fokus för projektet: anaplastiskt lymfomkinas (ALK). Denna receptor kan vara muterad i neuroblastom, vilket är associerat med en sämre prognos.
Gruppen undersöker signaleringsvägar kopplade till aktiviteten för ALK. I projektet används en av de senaste CRISPR-teknikerna kallad ”prime editing”.
– Med bananflugan som modelldjur genererar vi olika mutationer i ALK-receptorn. ALK är evolutionärt bevarad, och finns i både människor och i bananflugor. Detta gör bananflugan till en användbar modell. Genom att introducera mutationer på ställen vi vet är kopplade till ökad aktivitet hos receptorn, hoppas vi kunna identifiera och utforska signaleringsvägar som är viktiga för uppkomsten av neuroblastom, säger Linnea.