Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Någon har skrivit Covid-19 på svarta tavlan
Foto: Mostphotos.
Länkstig

Lärare i frontlinjen i kampen mot smittspridning

Publicerad

Det var de enskilda lärarna och skolorna som i praktiken fick ta ansvaret för att skolorna skulle kunna hålla öppet när coronapandemin slog till. Samtidigt synliggjordes skolans vitala funktion för hela samhället. Det visar en genomgång av hur det gick till när Sverige höll skolorna öppna under pandemins inledande månader.

Bild
Porträtt på Sverker Lindblad.
Sverker Lindblad.

– Sverige var ett av väldigt få länder som aldrig stängde ner skolan. Även när våra grannländer stängde ner höll vi förskolan och grundskolan öppna. Det berodde dels på att det var flera aktörer som samverkade i beslutet, dels på att skolan har en mängd andra uppgifter i samhället utöver att erbjuda undervisning. De här uppgifterna blev tydliga under pandemin, säger Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik.

Sverker Lindblad har tillsammans med forskarkollegor vid Göteborgs universitet gått igenom och analyserat de beslut och åtgärder som togs med anledning av coronapandemin under förra våren. Beslutet att hålla grundskolan öppen baserades på flera skäl: att barn och unga inte ansågs drivande i smittspridning, att förskolor och skolor var nödvändiga för att föräldrar med samhällsviktiga funktioner skulle kunna åka till jobbet, och att förskolan och skolan har en mycket viktig social funktion för barn och unga.

– Skolan är en social institution. Skolbyggnaden är en plats där det sker undervisning, men också en plats där barn och unga träffar kompisar, utvecklas socialt och äter lunch. Det kan vi inte ersätta med distansundervisning. Det har blivit tydligt under pandemin och är något vi delvis glömt bort i både forskning och i den allmänna debatten, säger Sverker Lindblad.

Flera aktörer har samverkat

I de beslut som tagits om förskolor och grundskolor under coronapandemin har flera aktörer varit involverade, bland annat regeringen, Folkhälsomyndigheten, Skolverket och skolhuvudmän.

– De här aktörerna var tvungna att lyssna och lita på varandra för att det skulle fungera. Systemet med självständiga myndigheter och ett decentraliserat skolsystem är unikt för Sverige.

Folkhälsomyndigheten stod för den medicinska expertisen och Skolverket bidrog genom att ge direktiv och stötta skolor. Men i praktiken var det skolhuvudmän och framför allt enskilda skolor och lärare som fick i uppgift att genomföra de åtgärder som var nödvändiga för att hålla skolorna öppna. Till exempel handlade det om att undervisa elever i att upprätthålla hygien, att se till att barn med symtom hölls hemma, att erbjuda distansundervisning till barn som inte fick komma till skolan, att se till att de barn som hölls hemma av oroliga föräldrar kom till skolan, och så vidare.

– Lärarna hamnade i frontlinjen för den svenska coronastrategin. De befann sig mellan staten och medborgarna och var de som fick ta ansvaret för att åtgärder genomfördes och skolorna kunde hållas öppna.

Principerna för strategin ligger fast

Studien baseras på de beslut och händelser som utspelades under våren 2020. Men principerna i den svenska coronastrategin är fortfarande desamma.

–  Den svenska strategin anpassas efter hur pandemin utvecklas. Men jag uppfattar att samma grunder ligger fast, nämligen att bestämma vad som ska göras utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala, och psykologiska bedömningar. Det räcker inte med expertis inom ett område för att hantera den kris som covid-19 orsakar, säger Sverker Lindblad.

Forskargruppen genomför nu en jämförande analys av hur åtta olika länder hanterade skolornas stängning och öppethållande under pandemin.

In education we trust

Studien “In education we trust: on handling the COVID-19 Pandemic in the Swedish welfare state” har skrivits av Sverker Lindblad, Anders Lindqvist, Caroline Runesdotter och Gun-Britt Wärvik vid Göteborgs universitet.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Zeitschrift für Erziehungswissenschaft.