Bild
Ola Sigurdson, styrgruppsordförande för Göteborgs universitets verksamhet vid Jonsereds herrgård
Länkstig

Jonsered är en plats för det intellektuella meningsutbytet

Publicerad

Jonsereds herrgård borde användas mer av forskare och lärare vid Göteborgs universitet, tycker Ola Sigurdson, styrgruppsordförande för Jonseredsverksamheten.

Jonsereds herrgård borde användas mer av forskare och lärare vid Göteborgs universitet, tycker Ola Sigurdson, som är styrgruppsordförande för den verksamheten vid Jonsereds herrgård som bedrivs på rektors uppdrag. Men framöver blir det också en tydligare satsning på öppna föreläsningar inne i stan.

Ola Sigurdson är sedan två år ordförande för styrgruppen som leder Jonseredsverksamheten. En hel del av arbetet hittills har handlat om att tydliggöra verksamheten: vad ska herrgården vara till för?

– Jag vill att Jonsered ska vara en plats för det intellektuella meningsutbytet. Det pågår en mängd olika saker på Göteborgs universitet som i allra högsta grad är samhällsrelevant. Det här är ett fantastiskt sätt att göra bruk av den relevansen, att bjuda in människor från övriga samhället och föra ett samtal kring samhällsutmaningar av olika slag, säger Ola Sigurdson.

Resurs för universitetets anställda

Kärnan i verksamheten är Jonseredsseminarierna, uppbyggda efter internationell modell: utifrån ett specifikt tema bjuds både forskare från olika områden och personer från andra delar av samhället in. Bredden på samtalen är stor, från musik till medicin, från konst till samhällsvetenskap.

– Det är inte bara fakta som universitetet kan och bör tillhandahålla, vi kan också bidra med ett samtal, ett visst sätt att förhålla sig till kunskapen. Det är seminarierna ett bra uttryck för.

Ola Sigurdson tycker att anställda vid Göteborgs universitet ska se Jonsereds herrgård som en resurs, och han välkomnar förslag direkt till verksamhetens programansvariga på spännande samtalsteman.

– Har man ett intressant projekt eller en intressant gästforskare, så varför inte ha ett seminarium på Jonsered som sträcker sig utanför den egna institutionen, ut mot samhället och mot övriga universitetet? Där skulle man nog från verksamheten – både forskning och undervisning – kunna använda Jonsered mer.

När Ola Sigurdson själv blickar tillbaka är det ett antal seminarier om yttrandefrihet som har gett störst avtryck, samtal där bland annat poliser och forskare har mötts.

– De seminarierna har varit jätteviktiga för mig i mitt eget personliga tänkande om yttrandefrihet. Ett annat seminarium som var otippat intressant var ett om socialdemokratin och Palmebilden, som ägde rum mitt under Juholtkrisen. Där deltog flera viktiga representanter för socialdemokraterna, och de tyckte att det var skönt att få föra ett samtal under andra betingelser än det som fördes i media just då. Det gav ett väldigt starkt intryck.

Inkluderande breddad verksamhet

Framöver ser Ola Sigurdson gärna att fler studenter och doktorander deltar i seminarierna. Som en del i det kommer verksamheten satsa mer på två spår: förutom samtalen på Jonsered blir det också offentliga föreläsningar inne i stan, i samarbete med bland annat Folkuniversitetet.

– Satsningen inne i stan är inte ny men ska bli tydligare. Vi vill gärna göra det i ökad utsträckning, så att man kan ha ett seminarium på Jonsered på eftermiddagen och en öppen föreläsning i stan på kvällen. Att vi använder oss av de gäster som kommer hit, för att skapa två typer av arrangemang.

Ola Sigurdson stöter ibland på anställda på universitetet som inte riktigt förstår värdet av seminarierna, eller ifrågasätter vikten av verksamheten. Han brukar svara: kom dit och lyssna!

– Om vi är överens om att universitetet har en uppgift i att vara samtalspartner i viktiga samhällsfrågor och kanske också är ett unikt ställe att föra intellektuella samtal på, då bör man ha något av Jonsereds slag.

-------

Om Ola Sigurdson

Är: professor i teologi vid Göteborgs universitet, anställd på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, och ordförande för den av rektor tillsatta styrgruppen som leder verksamheten på Jonsereds herrgård.

Önskegäst på ett seminarium – fritt vald ur historien: Sören Kierkegaard – men kan man ens tänka sig honom på ett seminarium? Annars Catherine Pickstock från Cambridge.

Favoritrum på herrgården: Rilkerummet (på grund av poeten, inte rummet).

Senast lästa bok: Zu dritt: Karl Barth, Nelly Barth, Charlotte von Kirschbaum av Klaas Huizing.

Om Jonsereds herrgård

Verksamheten drivs av Lena Ulrika Rudeke, verksamhets- och programansvarig, och Eva Staxäng, programansvarig.

Byggnaden är belägen i den gamla bruksorten Jonsered i Partille kommun och byggdes på 1860-talet av fabrikören William Gibson.

Författaren Harry Martinson arbetade under en period i Jonsereds fabriker. I dag finns Villa Martinson med fem skrivarlägenheter i anslutning till herrgården. Forskare, författare och journalister kan söka vistelsestipendium för att få bo där.

På Jonsereds herrgård finns också öppna kvällsarrangemang som exempelvis Banbrytande berättelser, en föreläsningsserie för allmänheten om litteratur som har förändrat världen, och konserter av studenter på Högskolan för scen och musik.