Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Jesper Hamark forskar om produktivitetsutveckling och arbetsmarknadskonflikter

Publicerad

Bild på Jesper HamarkJesper Hamark, doktor i Ekonomisk historia har två spår i sin avhandling, “Ports, dock workers and labour market conflicts”. Det ena spåret är produktivitetsutveckling och det andra är arbetsmarknadskonflikter. Det första knyter an till traditionell ekonomisk-historisk forskning, det andra främst till arbetsvetenskap. Avhandlingen består av fyra artiklar som sammanfattas nedan.

Artikel 1: Strikingly Indifferent: The Myth of Militancy on the Docks prior to World War II

(publicerad i Labor History, vol. 54 (3), pp. 271-285, 2013)

Forskare från olika akademiska ämnen har länge intresserat sig för vilka yrken eller branscher som är mest konfliktdrabbade. Sedan 1950-talet har det varit ”allmän kunskap” att hamnarbetare är sådan grupp. Deras strejkbenägenhet har ansetts universell och därför särskilt intressant att också förklara. I artikeln försöker Jesper Hamark visa att det inte finns några belägg för att hamnstrejker skulle ha varit särskilt vanliga; att hamnarbetarnas militans världen över är en myt – åtminstone under den tid han studerar, perioden fram till andra världskriget.

Det speciella med hamnkonflikter är snarare av kvalitativ art: ett arbetsstopp på en begränsad geografisk plats där det koncentreras enorma volymer och värden, kan snabbt få konsekvenser för hela samhällsekonomin.

Artikel 2: Docks and Defeat: The 1909 General Strike in Sweden and the Role of Port Labour

(tillsammans med Christer Thörnqvist; publicerad i Historical Studies in Industrial Relations, vol. 34, pp. 1-27, 2013)

Den svenska Storstrejken 1909 är en av de största arbetsmarknadskonflikterna i europeisk historia. Arbetsköparna vann visserligen i förkrossande stil, men med tanke på fackföreningsrörelsens styrka var utgången långt ifrån given.
Jesper Hamark och medförfattaren Christer Thörnqvist menar att Storstrejken till väsentlig del avgjordes genom att utskeppningen av varor från de viktigaste exportindustrierna inte avbröts. Arbetet i hamnarna upprätthölls av strejkbrytande sjömän, som under hot om åtal tvingades att utföra stuveriarbete. LO ville inte bryta mot gällande lagstiftning och valde därför att tyst acceptera strejkbryteriet. Med fortsatt export kunde de stora SAF-företagen förbli relativt oskadade under den långa konflikten.

Artikel 3: Technology and Productivity in the Port of Gothenburg c. 1850-1965

(publicerad i International Journal of Maritime History, vol. 26 (2), pp. 265-287, 2014)

Containern revolutionerade hamnarbetet, om det råder ingen debatt. Men vad hände i hamnarna dessförinnan? Inte mycket, menar en del forskare. Den uppfattningen får stöd av de fåtal studier som gjorts över arbetsproduktivitetens utveckling i några av världens storhamnar: produktiviteten minskade, i vissa fall mycket kraftigt, decennierna före containerns genombrott.

Med Göteborgs hamn som fall, följer Jesper Hamark teknologi från mitten av 1800-talet och produktivitet från början av 1900-talet fram till 1960-talet. Han argumenterar för att tidigare sätt att beräkna produktivitet har stor förbättringspotential och han presenterar två alternativa metoder. Resultaten från produktivitetsberäkningarna stämmer med vad vi vet om tekniken i hamnen och med vad vi kan förvänta oss av dess effekter: en relativt långsam produktivitetsstegring under mellankrigstiden följt av en relativt snabb ökning efter andra världskriget.

Då det är lite som tyder på att Göteborg skulle ha varit en unik hamn, håller han för troligt att vi med mer relevanta mätmetoder skulle upptäcka att produktiviteten steg också i många andra av världens hamnar.

Artikel 4: From Peak to Trough: Swedish Strikes and Lockouts in the First Half of the Twentieth Century

(under granskning av Workers of the World: International Journal on Strikes and Social Conflict)

Sverige förvandlades under den första halvan av 1900-talet från ett land med många, stora och långa arbetsmarknadskonflikter till arbetsfredens främsta exempel. Den utvecklingen har väckt intresse, både i Sverige och internationellt.

Jesper Hamark argumenterar för att den mest inflytelserika tolkningen, att socialdemokratins regeringsinnehav på 1930-talet tryckte tillbaka konflikterna, inte håller på empiriska grunder. Han menar att utvecklingen istället bättre förstås av maktkampen inom arbetarrörelsen – mellan syndikalism, socialdemokrati och kommunism – och att skiftande styrkeförhållanden påverkade konfliktaktiviteten.

Samtidigt: det finns inte en förklaring till ett så komplext fenomen. En fullödig historia om förvandlingen av det svenska konfliktmönstret väntar fortfarande på att bli skriven.

Avhandlingen “Ports, dock workers and labour market conflicts”

Avhandlingen “Ports, dock workers and labour market conflicts” presenterades den 19 december 2014 vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Läs avhandlingen här

Kontaktinformation

Jesper Hamark, fil.dr.
Tel. 031-786 4374
jesper.hamark@econhist.gu.se

Kajsa Folmeus Strandberg, kommunikatör
Tel. 031-786 1454
kajsa.strandberg@gu.se