Hög kvalitet på forskarutbildningen - men oro för tillväxten

Forskarutbildningen i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet har utvärderats av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och får betyget "hög kvalitet".

Universitetskanslersämbetet har precis genomfört en utvärdering av alla lärosäten i Sverige som har forskarutbildning i litteraturvetenskap.

– Utvärderingen ska inte bara kontrollera kvaliteten utan är också ett sätt att identifiera svagheter och sådant man kan göra bättre, säger Olle Widhe, forskarutbildningskoordinator för litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

En rad intervjuer

Olle Widhe har tillsammans med Yvonne Leffler och Gunilla Hermansson, alla tre litteraturvetare på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, ansvarat för en självvärdering som lämnades in till UKÄ under 2018. Utöver den bygger utvärderingen på en rad intervjuer, inte bara med forskarutbildningskoordinator utan även med doktorander, handledare och personer med ledande funktioner på institutionen, exempelvis prefekt.

I granskningen går det bara att få två betyg: hög kvalitet eller ifrågasatt kvalitet. Alla nio lärosäten som utvärderades fick betyget hög kvalitet.

– Det är det som står i högskolelagen, att forskarutbildningen ska bedrivas med hög kvalitet.

Hög vetenskaplig kompetens

I den rapport som UKÄ lämnade om litteraturvetenskaplig forskarutbildning på Göteborgs universitet framhölls många positiva saker: bland annat att institutionen har hög vetenskaplig kompetens, att det finns en rik seminarie- och forskningsmiljö, att forskaraktiviteten är mycket god och att det finns välfungerande samverkan i nätverk både nationellt och internationellt.

– De tyckte också att det var bra att forskarutbildningen har en tydlig litteraturhistorisk grund, och att det var positivt att det finns fakultetsgemensamma doktorandkurser, som Etik för humanister, och att det märks att vi har en stark tradition av genusvetenskaplig forskning.

Mer samverkan med disputerade önskvärt

Den enda svaghet som togs upp var att samverkan med yrkesverksamma alumner och disputerade forskare som inte har fortsatt inom akademin är mindre än på andra ställen.

– Det får vi kanske arbeta med, det är möjligt att det skulle kunna berika vår miljö här.

Inga nya doktorandtjänster i nuläget

För övrigt är det framförallt bristen på återväxt som oroar Olle Widhe och det övriga kollegiet inom ämnet: i nuläget tillåter inte institutionens ekonomi några utlysningar av nya doktorandtjänster, vilket gör att doktorandgruppen minskar i takt med att alltfler disputerar.

– Vi har en bra forskarutbildning med systematiska och tydliga rutiner och kompetent personal. Men doktorandgruppen är såpass liten att det blir svårt att upprätthålla hög kvalitet på utbildningen om vi inte snart rekryterar fler. Just nu har vi 9-10 doktorander, men om två år när de har disputerat kanske vi inte har någon kvar. Vi ser att vi måste få in nya doktorander, och det tycker vi är en fråga för hela fakulteten, för hela universitetet.

Fotnot: Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, deltog i utvärderingsgruppen men har inte varit med och utvärderat sin egen arbetsplats.