Hennes forskarhjärta slår för barn i sårbara situationer
Den svenska skolan blir allt mer segregerad. Varför är det så, och vad kan göras för att vända trenden?
Det här är frågor som engagerar den norska forskaren Anna Rapp. Nu kommer hon till Sverige för att undersöka hur väl systemet fungerar när det handlar om att ta tillvara på alla elevers möjligheter.
– Jag har arbetat mycket i skolan och med barn och ungdomar som på olika sätt befunnit sig i sårbara situationer. Det innebär att jag har sett de orättvisor som drabbar de här barnen.
Social ojämlikhet i elevgrupper
Anna Rapp är docent på Institutet för lärarutbildning på Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, NTNU, i Trondheim. Under 2023 kommer hon att gästforska på Gothenburg Research Institute, GRI, på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
– Jag tycker att GRI är otroligt spännande på grund av den omfattande organisationsforskningen som görs här, alla bra forskare, mångfalden av studieobjekt och perspektiv, och inte minst institutets koppling till nyinstitutionell organisationsteori, exempelvis i föreståndaren Ulla Eriksson-Zetterquists arbete.
Anna Rapp är intresserad av hur utbildningsinstitutioner på olika nivåer möter social ojämlikhet och hur de väljer att organisera sig för att möta den. Hon forskar därför kring hur kommuner och skolor arbetar för att möta social ojämlikhet i elevgrupperna, och hur arbetet för att minska risken för marginalisering går till.
Innan hon blev forskare hade Anna Rapp olika jobb inom idrott, utbildning och politik, och hon insåg då hur avgörande det är att organiseringen fungerar.
– I mitt yrke i skolan upplevde jag att jag kunde göra en skillnad, men att det hängde mycket på mig som individ. Ibland försvårade utbildningsinstitutionen och dess organisering oavsiktligt mer mitt arbete än vad det hjälpte. Jag tycker att det är orimligt att frågor som handlar om barn som hamnar utanför systemet ska lösas av enskilda lärare. I mitt huvud bör man rikta stort fokus mot utbildningsinstitutionernas sätt att organisera utbildning på.
Samarbete för att minska risken för utanförskap
Just nu jobbar Anna Rapp med flera forskningsprojekt, som på olika sätt berör frågan om organisering, jämlikhet och skola. ”Från skola till jobb” riktar sig mot hur olika yrkesutbildningar i offentlig sektor och företag organiserar sig för att möta elever med olika social bakgrund. Fokus ligger särskilt på hur systemen samarbetar för att minska risken för utanförskap i skola och arbetsliv.
”Nordic Unequal Childhood” är ett samarbetsprojekt med tre nordiska kommuner, och även det är en studie i hur kommuner och skolor organiserar. Här har skolledning, elevhälsa, socialtjänst, specialpedagogisk rådgivning, BUP och andra centrala aktörer intervjuats. Forskarna har valt att studera skolor som ligger i områden med socioekonomiska förhållanden.
Ytterligare ett forskningsprojekt handlar om att undersöka hur ungdomar upplever att växa upp på landsbygden på 2000-talet. Här har forskarna genomfört en årlig enkätundersökning sedan 2014, och ställt frågor om kommun, skola, fritid, uppväxtvillkor, vänskap och framtid. Resultatet ligger sedan till grund för en rapport som ges ut varje år, och även en löpande dialog med skola och kommun.
Skillnader mellan Norge och Sverige
Anna Rapp menar att det finns tydliga skillnader mellan skola och utbildning i Sverige och Norge.
– Sverige är tydligare i sin policy med att skolan ska ha ett ”utjämnande” uppdrag jämfört med till exempel Norge och Finland. Samtidigt har den svenska skolan stora problem med att skapa en likvärdig utbildning och skolsegregationen blir mer och mer omfattande. Jag är därför intresserad av hur utbildningsinstitutioner på olika nivåer möter social ojämlikhet och hur de väljer att organisera sig för att möta den.
Att social ojämlikhet mellan människor i samhället skapas och befästs så tidigt i livet är oerhört problematiskt i ett likvärdighets- och demokratiperspektiv.
Hon säger även att organiseringen inom skola och utbildning skiljer sig från kommun till kommun.
–Då är det intressant att undersöka vad det är som gör att några utbildningssystem får sin organisering att fungera, medan andra sliter med oklar rollfördelning och negativ konkurrens mellan yrkesgrupper?
Hur skolor i utsatta områden löser sig dagliga arbete med grupper av barn som lever i extremt utsatta situationer är också viktigt för henne att studera:
– Hur kan utbildningsinstitutionerna bättre tillvarata alla elever, också de som är i riskzonen för att marginaliseras, på ett sätt som gör att de får arbete och finner en plats i samhället i framtiden?
Anna Rapp vet själv att det inte är lätt att få svar på de här frågorna. Samtidigt ser hon det som nödvändigt i ett demokratiskt land.
– Att social ojämlikhet mellan människor i samhället skapas och befästs så tidigt i livet är oerhört problematiskt i ett likvärdighets- och demokratiperspektiv. Kanske kan vi göra en liten skillnad.