Under 2000-talet har utökade öppettider och omstrukturering i detaljhandeln lett till förändringar för personalen. Det har blivit fler deltidstjänster, ökad internkonkurrens, sämre karriärmöjligheter och mer ensamt att arbeta i butik.
Rebecka Arman och Maria Norbäck har gjort en studie inom handeln och tror att förändringarna kan minska handelns attraktivitet som arbetsplats.
Omstruktureringen har i många fall skett genom hyvling, det vill säga en omorganisation där personal erbjuds en ny tjänst, oftast med färre timmar än tidigare. Samtidigt har affärernas öppettider blivit längre. Arbetsgivarna har fortfarande behov av personal som kan jobba ytterligare timmar vid behov och det gör att de som tidigare såg varandra mer som kollegor nu kan se varandra som konkurrenter i stället. Det blir svårare att försörja sig på arbetet och att känna samhörighet.
- Det blir ju väldigt svårt att försörja sig när man får gå från heltid till deltid eller till färre procent. Det blir dessutom svårare att känna samhörighet med sina kollegor när alla ska konkurrera om fler timmar. För arbetsgivaren är det en fördel såklart att personalen blir mer flexibel och snabbt kan hoppa in. Det blir flexibelt, men också sårbart, säger Rebecka Arman.
Lägre personaltäthet innebär att man inte träffar sina kollegor så mycket. Det betyder också att det inte finns utrymme att diskutera viktiga frågor och det blir också svårt att föra gemensam talan.
- Arbetslagen har blivit fragmentiserade eftersom de är så slimmade och då har chefen kommit att fungera som enda kommunikationscentralen och hen blir ju viktigare då. Inom organisationsteori brukar man prata om att det finns en kärngrupp med anställda och sådana som är mer med i periferin, men vår studie är ett exempel på att alla blir perifera förutom chefen då som utgör kärnan. Detta gör också det mycket svårare för personalen att rent konkret kunna prata om viktiga frågor och föra gemensam talan, säger Maria Norbäck.
Ska man ha långa öppettider innebär det också att det blir färre som arbetar samtidigt om man vill sänka personalkostnaderna. Personal kan arbeta många timmar utan att träffa varandra, särskilt när det gäller butiker som är stora till ytan, och det kan skapa känslor av ensamhet och isolation.
- Många berättar att de blir rent fysiskt ensamma i butiken eller i alla fall väldigt långt ifrån varandra för att nån håller på att lastar och tar emot och nån hjälper en kund så personalen hamnar rent geografiskt långt bort från varandra. Man hinner definitivt inte prata med varandra. Det här är en annan typ av det som man traditionellt tänker som ensamarbete fast här är man mer ensamma tillsammans, säger Rebecka Arman.
Ökade öppettider ger konsumenterna större frihet att handla när de vill, men hur påverkas handeln som arbetsplats på lång sikt?
-Det finns ju en stor risk för att handeln blir en mindre attraktiv arbetsplats då det finns små möjligheter till karriärutveckling om man inte vill bli chef. Deltidstjänster och flexibla timmar funkar bäst för den som inte har familj och inte behöver ha jobbet för sin heltidsförsörjning. Eftersom arbetet inte kan fungera under en persons alla livsfaser kan det bli stor rotation, särskilt på större arbetsplatser, vilket också är kostsamt. Kanske skulle handeln behöva tänka mer på hur man långsiktigt investerar i personal och även se om man kan konkurrera på andra sätt än med låga priser, säger Maria Norbäck.
Rebecka Arman och Maria Norbäck är verksamma som universitetslektorer vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Rebecka Arman, e-post rebecka.arman@handels.gu.se, telefon 031-786 3303
Arman, R., Gillberg, N., & Norbäck, M. (2019). Alone at work: Isolation, competition and co-dependency in flexibilised retail. Economic and Industrial Democracy.
Omställning i detaljhandeln – flexibilitet eller strukturomvandling, rapport av Rebecka Arman, Ola Bergström och Nanna Gillberg
FE-rapport 2014-421: Omställningskompetens i detaljhandeln - Företagens erfarenheter av uppsägningar, Rebecka Arman och Ola Bergström.