Hallå där Oskar Svärd, doktorand vid Förvaltningshögskolan
Han springer gärna marathon, Oskar Svärd. När han inte skriver på sin doktorsavhandling om det som händer i kommunala bostadsbolags styrelserum. Och han gillar att löpträna i olika stadsmiljöer.
- Ibland hittar jag på teman för löprundan: byggnader som har med arbetarrörelsen att göra, idrottsplatser, spårvagnslinjer…
Ett par av hans favoritmiljöer att springa i hänger på sätt och vis ihop med hans avhandling; Guldheden och det närliggande Bosgården i Mölndal.
- De är bostadsområden där man lyckats med blandningen; höga hus och små hus, olika byggnadsmaterial. Det är arkitektoniskt intressant att röra sig i de här områdena.
- Men man har också skapat social blandning genom varierade upplåtelseformer; egnahemshus, hyreshus inom allmännyttan, andelslägenheter i HSB.
- Det finns närhet till service och man har fått in grönskan på ett naturligt sätt. Detta göra att folk gärna rör sig ute.
- Områdena är på så vis barn av sin tid; mera klang i folkhemsbygget än så här går inte att hitta.
Som tjänsteman på bostadsbolaget Halmstads Fastighets AB har Oskar Svärd erfarenhet av bostadspolitikens detaljvardag. Frågan han ställt sig i avhandlingsprojektet handlar om styrning, och hur styrelser för bostadsbolag hanterar den konflikt som uppstår när de måste hantera två motstridiga logiker.
Partipolitiken har sin logik. Partierna sätter upp mål. Det ska byggas mer och billigare. Områden ska förändras genom ingrepp från demokratins beslutande församlingar. Å andra sidan ska bostadsbolagen drivas som privata företag. Det finns krav att de ska generera vinst. Bolagen agerar inom en miljö med där andra aktörer är privat vinstdrivande företag; låneinstitut, byggbolag med flera. Den politiska logiken möter marknadens logik. Och krocken sker i bostadsbolagens styrelser.
- Jag har med deltagande observation följt styrelsearbete i två bostadsbolag i två medelstora kommuner i olika delar av landet. Bara detta att få sitta med på mötena är något unikt. I privata bolag är styrelsemötena slutna.
Oskar Svärd förutsatte att endera av de två logikerna skulle dominera i styrelserummen, det intressanta vara vilken. Trodde han. Men det Oskar Svärd fann var att styrelserna, för att hantera konflikten, utvecklat en slags hybrid av de båda logikerna. Istället för att vara lojala mot antingen partipolitiska beslutandeförsamlingar eller ägna sig åt ett renodlat marknadstänkande, är styrelseledamöterna lojala mot bolagets verksamhet.
- Det får till följd att såväl politiska beslut från en kommunstyrelse som propåer från privata aktörer utanför bostadsbolagen ses som särintressen.
Oskar Svärd tar ett exempel från sin forskning. I en av de två kommuner han följer hade kommunfullmäktige beslutat om ökat byggande i ett område utanför stadskärnan. Men bostadsbolaget såg byggplanerna som en risk, eftersom de bedömde att bolaget skulle få in lägre hyror i det området och därmed kunna komma att gå med förlust.
- Nu har bostadsbolagets styrelse fattat beslut att inte bygga i området, eftersom planerna - enligt dem - går emot bolagets bästa.
I en förlängning innebär hybridhållningen också att styrelseledamöterna hamnar helt i knät på sina tjänstemän. Vad bolagets bästa egentligen är blir till syvende och sist en kalkyl som tjänstemän kan räkna fram.
- Tjänstemannens får ett dominerande inflytande. Jag satt på ett styrelsemöte där beslutsfrågan handlade om vilken slags betong som skulle användas vid ett visst bygge. En av ledamöterna sa till VDn ”Jag har ingen kunskap om de olika kvaliteterna, tala om för mig vad det är vi ska välja”.
Styrelseledamöternas viktigaste roll i bolaget blir med detta inte att kontrollera och styra tjänstemännen utan att vara bolagets ambassadörer in i andra beslutandeförsamlingar, där de kan vara med och lösa upp knutar som är i vägen för bostadsbolaget. Exempelvis att få fram ett specifikt beslut om markanvändning i kommunen.
I en kommunal förvaltning är den demokratiska styrningen av verksamheten tydlig. Bolagisering av verksamheter innebär potentiellt att verksamheten drivs mer effektivt, åtminstone kostnadsmässigt.
- I kommunägda bolag med politiskt tillsatta styrelser får man ett mellanting. Har man då fått det bästa eller sämsta av två världar? En viktig fråga, men det jag sett lutar åt det senare, menar Oskar Svärd.