Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Genus- och postkoloniala perspektiv har flyttat in i litteraturhistorien

Efter sex år är den klar: boken Natur & Kulturs litteraturhistoria, tänkt att bli nytt standardverk inom litteraturvetenskap på landets lärosäten. Fem forskare från Göteborgs universitet har deltagit i arbetet.

I över 30 år har universitet och högskolor använt samma bok som översiktsverk på grundkurserna i litteraturvetenskap. Nu var det dags för en ny.

Bild
Huvudredaktörerna Carin Franzén och Håkan Möller
Huvudredaktörerna Carin Franzén och Håkan Möller.
Foto: Sara Mac Key

Håkan Möller, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, utsågs till en av två huvudredaktörer.

– Det har hänt väldigt mycket inom vårt område de senaste decennierna som motiverar en uppdatering av ett sådant här verk. Genus- och postkoloniala perspektiv har blivit viktiga inslag inom all humaniora och det måste finnas med. Inom litteraturvetenskap har även området medieteori flyttat fram positionerna, och det har hänt mycket på fältet världslitteratur, säger Håkan Möller.

Framgångsrika kvinnliga författare

Ett exempel på en förnyelse av litteraturhistorien som syns i den nya boken är en text skriven av Åsa Arping, också professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. I ett kapitel om 1800-talets litteratur lyfter hon fram ett antal framgångsrika kvinnliga svenska författare, som Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén. De har tidigare alltid hamnat i skymundan, bakom dåtidens mer uppburna manliga författare.

– Samma sak gäller 1600-talet, där Carin Franzén – bokens andra huvudredaktör – skriver om det som vi brukar kalla franskklassicismen. Där har Racine och seklets andra stora dramatiker nu fått sällskap av en rad framstående kvinnor som var ledande inom den livaktiga salongskulturen och därmed viktiga för litteraturen. Det är en viktig tyngdpunktsförskjutning i berättelsen om tidsperioden.

5 000 år av litteraturhistoria

Bild
Omslag Natur & Kulturs litteraturhistoria

Den nya boken täcker 5 000 år av litteraturhistoria, med tonvikt på den västerländska litteraturen – även om redaktörerna har varit måna om att också få in litteratur från andra delar av världen.

– Tidigare har man pliktskyldigt hängt på till exempel kinesisk eller japansk litteratur som en liten vagn efter det västerländska, vi har försökt att integrera det mer. Om det har varit ett intensivt litterärt skede i Indien eller Kina en viss period, då har det fått större plats, i andra avsnitt kanske det inte blir lika mycket.

Litteraturens förhållande till politik

Boken innehåller också fördjupningsartiklar som bryter av det mer traditionella kronologiska berättandet. De handlar bland annat om litteraturens förhållande till andra konstarter som film, musik och bildkonst, litteraturens förhållande till politik och religionens roll i litteraturen.

– Det är ett sätt att visa att litteraturen alltid samspelar med andra områden, säger Håkan Möller.

Text: Elin Widfeldt

Natur & Kulturs litteraturhistoria

Huvudredaktörer: Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, och Håkan Möller, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Håkan Möller har också skrivit två texter i boken: ett kapitel om den allra tidigaste litteraturen och en artikel om Bibeln och litteraturen.

Fler medverkande från Göteborgs universitet:

Åsa Arping (skriver om 1800-talets litteratur) och Mats Jansson (skriver om modernismen), båda professorer i litteraturvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion.

Tetz Rooke, professor i arabiska (skriver om de västasiatiska och nordafrikanska litteraturerna samt en fördjupningstext om Koranen och litteraturen), och Martin Svensson Ekström, universitetslektor (skriver om den kinesiska litteraturen), båda vid institutionen för språk och litteraturer.