Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Gästprofessor med målet att öka kunskapen om IT och lärande

lars svensson

Lars Svensson är professor i informatik vid Högskolan Väst och från 2015 gästprofessor vid institutionen för tillämpad IT. Ett av hans mål som ny gästprofessor är att öka kunskapen och intresset för IT och lärande bland studenter och forskare.
– Jag vill att forskningen ska spela en roll och bidra till utvecklingen av den svenska skolan, och där är informationsteknologin en viktig pusselbit, säger han.


Lars Svensson har själv arbetat inom skolan och har under flera decennier sett hur den utvecklats i olika riktningar. Han är gymnasielärare i grunden och undervisade i matematik och programmering under 1980-talet. Från en adjunkttjänst vid föregångaren till Högskolan Väst disputerade han 2002 med avhandlingen Communities of Distance Education där han undersökte varför studenter som studerar på distans var bättre organiserade i sina studier än campusbundna studenter. Sedan dess
har han arbetat som lärare och forskare och 2013 blev han professor i informatik vid Högskolan Väst.

Utveckla lärares idéer kopplade till IT

Intresset för skolan och framförallt IT och lärande har följt med som en röd tråd under hans akademiska karriär. En av ambitionerna som gästprofessor är därför att hjälpa institutionen att arbeta mer designorienterat och utveckla verksamheten kring Gothenburg Knowledge Lab. På så sätt kan studenter och lärare få stöd att utveckla sina idéer kopplade till IT.
– Digitaliseringen av utbildningsväsendet har ökat men många lärare har idag inte tid att engagera sig i de resurser som köps in av skolorna i form av infrastruktur och teknik. De kan inte ta till sig de verktyg som finns och de tillgängliga IT-resurserna som skulle kunna underlätta deras arbete. IT har behandlats som ett individuellt projekt för enskilda lärare där de fått samma IT-utbildning oavsett vilket ämne eller årskurs de undervisar i. Det måste vi ändra på, det gäller att få lärare och beslutsfattare att förstå hur de kan jobba med IT och där blir effekterna av IT-forskningen viktig, säger han.

Lars Svenssons roll blir att fungera som ett nav i en kraftsamling för att få andra forskare intresserade av frågorna och engagera studenterna på magisterprogrammet Lärande, Kommunikation och IT. Tanken är att knyta ihop programmet med forskarutbildningen och öka den nationella rekryteringen av doktorander.

Hur beskrivs en projektledares kompetens?

Samtidigt är han involverad i flera andra forskningsprojekt kring IT-stöd för kompetensutveckling med forskare från bland annat tillämpad IT.
– Vi håller på att avsluta ett projekt som pågått sedan 2011 där vi genom bland annat fältstudier undersökt två organisationer, GKN Aerospace och en förvaltning inom Göteborgs stad, och tittat på hur de arbetar med så kallat human resource management systems. Vi är intresserade av hur deras system för att beskriva medarbetarnas kompetens fungerar och vilken betydelse systemen har för att sedan använda kompetensen.
– Hur beskriver man bäst en kompetens och vad sätter man för ord för att beskriva vad exempelvis en projektledare ska kunna, säger han.

Lars Svenssons har arbetat med forskare från dåvarande IT-universitetet och sedan institutionen för tillämpad IT sedan i början av 2000-talet. Sedan en tid tillbaka är arbetet mer formaliserat och numera finns ett uppdrag från Göteborgs universitets och Högskolan Västs rektorer att förnya arbetet med arbetsintegrerat lärande. Arbetet gick in i en ny fas sommaren 2014 när Västra Götalandsregionen beviljade medel om nio miljoner kronor för ett fyraårigt projekt kring just lärande inom arbetslivet där även avdelningarna informatik och interaktionsdesign på institutionen finns med i planeringen.

IT löser inte alla problem

Informationsteknologins framväxt inom privat och offentlig sektor de senaste decennierna har påverkat hur vi utbildar oss och hur vi arbetar. Arbetslivet och utbildningar förändras i snabb takt och det bidrar till att vi måste lära oss ny grepp, menar Lars Svensson. Kanske allra tydligast har förändringen skett inom just utbildningssektorn och för lärare.
– Det är svårt att som lärare få överblick över de läroobjekt som finns idag, det är näst intill oöverskådligt. Samtidigt växer möjligheterna till nya sätt att utbilda sig genom flipped classrooms och MOOC:s. Vi blir mer individuellt ansvariga för vår utbildning och kontakten mellan lärare och studenter blir mer interaktiv, säger han. Där kan vårt arbete spela en stor roll, även om informationsteknologin inte löser alla problem.