Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Från pilgrimsfärder till hedersvåld och religiös moral

Publicerad

Andreas Nordins forskning har genom åren spänt över allt från pilgrimsfärder i Himalaya till hedersvåld, religiös moral och senast en utredning om tillförlitligheten i asylutredningar.

Andreas NordinAndreas Nordin har en magister i filosofi vid Göteborgs universitet och har även gått den tidigare 5-åriga utbildningen för fri konst på Konsthögskolan Valand. 2006 disputerade han med en religionsantropologisk avhandling om pilgrimsfärder i nepalesiska och tibetanska Himalaya.

– Forskningen baserades på etnografiskt fältarbete under ett års tid och teoribildning från kognitiv religionsvetenskap och antropologi, säger Andreas Nordin.

Han har fördjupat forskningen med mer teoretisk inriktning på evolutionära och kognitiva aspekter/faktorer i kultur och religion, med fokus på olika teman som samarbete, anseende och heder (hedersvåld), religiösa drömnarrativ, religiös moral och sakrala värden.

– Det finns i allt detta ett djupt intresse för att förstå liksom för att beskriva människor och kulturella fenomen i ett naturalistiskt perspektiv.

Vad var det som fick dig intresserad av hedersvåld?

– Hedersforskning har intresserat genom sin samhällsrelevans, liksom en antropologisk fascination inför mänskligt agerande och motiv. Intresset för religiösa drömmar, religiös moral och sakrala värden kanske bottnar i en grundläggande nyfikenhet inför dessa djupa och närmast universella mänskliga erfarenheter.

Vad forskar du om just nu?

– Jag forskar i olika projekt dels kring hedersvåld och homofobi, religiös moral i relation till indirekt reciprocitet (ömsesidighet), samt graden kontraintuitivitet i religiösa drömmar. Jag har precis avslutat ett uppdrag i samarbete med Vinnova och Psykologiska Institutionen gällande bedömning av tillförlitlighet i asylutredningar.

Det låter lite oväntat att en religionsvetare tillfrågas i en utredning av asylutredningar. Kan du säga något kort om den slutsatsen ni kommit fram till vad gäller tillförligheten?

– Jag arbetade i projektet som rådgivande antropolog med viss inblick i tvärkulturell psykologi. Rapporten sammanställde forskning från olika fält med relevans för bedömning av tillförlitlighet i asylutredningar. Det som pekades ut, förutom minnespsykologiska faktorer, skillnader mellan tillförlitlighet och trovärdighet etc, är att handläggare bör vara varse betydelsen av exempelvis olika kommunikationsstilar, konventioner för uppriktighet och skam, varierande tidsuppfattningar och hur den formaliserade strukturen för handläggningen och intervjuer kan påverka och hämma asylsökandes utsagor. Forskning har pekat på att i synnerhet kvinnor far särskilt illa i bedömning av tillförligheten.