Bild
Burk med tångsalt.
Foto: Susanne Liljenström
Länkstig

Framtidens sjömat tar plats på Vetenskapsfestival

Hur odlar man tång, ostron och musslor? Hur smakar tångknäcke med sjöpungskräm? Kan man odla fisk på land? Dessa och många andra frågor kan du få svar på under Vetenskapsfestivalen i Nordstan, Göteborg.

- Under Vetenskapsfestivalen kommer vi att visa den fantastiskt goda, hälsoriktiga och ofta spännande sjömat som finns i Sverige med fokus på den som odlas, alltså vattenbruket. Vi kommer berätta om och visa upp ett spektrum av den forskning vi gör för att utveckla nya arter och nya, hållbara tekniker för odling av mat i havet, säger professor Kristina Snuttan Sundell, verksamhetsledare för Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (Swemarc) och ordförande för Blå mat, vid Göteborgs universitet.

Föreläsningar, tångsalt och provsmakning

Under två dagar – fredag 21 april och lördag 22 april – tar forskare från Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan och IVL svenska miljöinstitutet, alla delaktiga i ”Blå mat – centrum för framtidens sjömat”, emot allmänheten på sin utställningsyta i Nordstan. Forskarna dukar upp med utställningar, podcast om alger, provsmakning av sjömat och en workshop, där besökarna får göra tångsalt och ta med det hem.

På lördagen (12:00-13:00) är det dags för föreläsningsstafetten ”4-rätters smakmeny med miljösmart sjömat” på stora scenen. Konferencier är professor Sundell, som vägleder åhörarna genom ”smakmenyns” fyra olika delar.

Del 1: Gödsla med tång

Förr var tången en viktig resurs inom jordbrukssamhället på svenska väst- och östkusten. Men även idag kan tång användas inom lantbruket för att förbättra jordmånen och ge mer näringsrika grönsaker.

-Havet både tar och ger och våra jordar utarmas på näringsämnen, som hamnar i havet, men genom insamling och användning av tång i jordbruket återberikar vi jorden och får nyttigare grödor. Att förmedla vetenskapliga rön till samhället är både viktigt och angeläget och Vetenskapsfestivalen är ett utmärkt forum för just denna uppgift, säger Fredrik Gröndahl, koordinator för kompetenshöjning inom centrumbildningen Blå mat, Kungliga tekniska högskolan, som inleder föreläsningsstafetten med ”Konsten att gödsla med tång!”.

Del 2: Odla arter tillsammans

Det finns en stor potential att öka produktionen av näringsriktig sjömat genom vattenbruk, det vill säga odling av bland annat alger, musslor, skaldjur och fisk. Arterna odlas mestadels i separata odlingar men det är mer hållbart om man samodlar, antingen i samma eller anslutande vattensystem. Det är en odlingsstrategi, där en art tar hand om den överblivna näringen från annan.

-Jag ser fram mot att få prata om hållbart vattenbruk under Vetenskapsfestivalen. Speciellt att få berätta om de metoder jag arbetar med i min forskning och hur de kan leda till ökad artdiversitet och minskad miljöpåverkan av vattenbruk, säger Marica Andersson, doktorand inom Swemarc och Blå mat, vid Göteborgs universitet, som föreläser om "Ju fler arter desto bättre!".

Del 3: Odla fisk på land

Odlad sjömat är både näringsriktigt och smakar gott. Men för att öka hållbarheten i vattenbruket utvecklas hela tiden odlingssystemen, till exempel genom att skapa en bättre barriär mellan fisken och miljön.

-Vattenbruk kan göras på många olika sätt och den bästa tekniken beror väldigt mycket på de omgivande förutsättningarna. Ett bra alternativ i områden med hög näringsbelastning är så kallade landbaserade re-cirkulerande slutna system. I dessa kan man kontrollera odlingsmiljön bättre för fiskarna och samtidigt begränsa fiskodlingens näringsutsläpp, säger Jonathan Roques, forskare inom Swemarc, vid Göteborgs universitet, som föreläser om "Fish on land: closing the sustainable farming loop".

Del 4: Havets silver

I debatten om att äta mindre rött kött har fokus varit på att ersätta köttet med växtbaserade livsmedel. Men man glömmer ofta de blå näringsriktiga proteinalternativen, som fisk, skaldjur och alger, vilka har ett lägre klimatavtryck än rött kött.  Sillen, till exempel, har ett lika lågt klimatavtryck som bönor.

-Sill i nya former är otroliga bubblare i det pågående proteinskiftet. Under det senaste året har även Regeringen fått upp ögonen för att vi låter alldeles för stora mängder av havets silver gå på export för fodermjölsproduktion. Kanske blir 2023 en vändpunkt, säger professor Ingrid Undeland, koordinator för forskning inom centrumbildningen Blå mat, Chalmers tekniska högskola, som avslutar föreläsningsstafetten med ”Havets silver - en given spelare i proteinskiftet”.

Vill väcka intresse för sjömat

Genom att öka kunskaperna om hållbara matproduktionssätt och bjuda på nya spännande smaker hoppas forskarna väcka intresse för och samtidigt öka efterfrågan på hållbart odlade sjömatsprodukter. Detta behövs för att vattenbruksnäringen ska kunna fortsätta att växa som industri i Sverige.

-Vattenbruksnäringen behövs för att vi skall kunna äta sjömat som huvudmål två till tre gånger per vecka, som Livsmedelsverket rekommenderar, avslutar professor Snuttan Sundell.

Våra aktiviteter under Vetenskapsfestivalen
  • 4-rätters smakmeny med miljösmart sjömat 22 april, 12:00-13:00

  • Gränslösa alger? 22 april, 13:30 - 14:10

  • Framtidens mat är blå
  • Sjögurkan - vattenbrukets dammsugare

  • Allt du velat veta om alger, musslor & ostron

  • Havets okända skafferi

  • Känn och smaka på havet!

  • Framtidens mat odlas i havet