Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Fotografier som avslöjar mer om de svenska missionärerna i Kongo

Publicerad

Fotografier som svenska missionärer tog i kolonialismens Kongo kan berätta om en bit svensk historia som vi fortfarande vet lite om. Socialantropolog Simon Larsson vid GRI får nu ett Bernadottestipendium för att undersöka bilderna.

Under många år var de nästan bortglömda. De närmare 30 000 fotografier som togs av svenska missionärer från år 1881 och framåt, då Svenska Missionsförbundet arbetade för att omvända människor i Kongo till den protestantiska tron.

– De här fotografierna är intressanta som kunskapskälla, men samtidigt är det svårt att tyda ett fotografi som är fritt från sitt sammanhang, säger socialantropologen Simon Larsson.

Han visar ett av fotografierna. På bilden håller två kongolesiska unga pojkar i varsin barnvagn med två små svenska missionärsbarn. Kontrasten är stor mellan de barfota pojkarna som allvarligt blickar rakt in i kameran, och de välklädda barnen i vagnarna.

Fotot togs 1912 på Kingoyi missionsstation enligt Missionskyrkans arkiv på Döbelsgatan i Stockholm. Simon Larsson berättar att många kongolesiska barn växte upp inom missionen då de svenska missionärerna inte bara ville lära ut den kristna läran, utan även uppfostra kongolesiska barn utifrån västerländska värderingar.

Det var därför vanligt att man tog hand om kongolesiska barn och unga för att kunna påverka deras utveckling. Den västerländska kulturen krockade dock ofta med den inhemska, vilket fick olika konsekvenser:

– Pojkarna tränades till exempel i att arbeta inom jordbruk och andra yrken, för att de skulle uppfostras till att bli familjeförsörjare. Men i Kongo sköttes jordbruket av kvinnor, och det ansågs vara skamligt för män att göra det här, säger Simon Larsson.

Men även för de svenska missionärerna var tillvaron i Kongo svår. Dödligheten var stor och familjer splittrades då barnen skickades hem igen till svenska barnhem för att ibland aldrig få återse sina föräldrar igen.

– Samtidigt ville de vara goda förebilder genom att till exempel gifta sig och på andra sätt leva enligt den kristna läran.

Simon Larsson började intressera sig för fotografierna när han skrev sin doktorsavhandling om det Svenska Missionsförbundets verksamhet i västafrikanska Kongo som pågick från slutet av 1800-talet.

Han kände då att fotografierna som finns bevarade på Riksarkivet kunde avslöja mer om den svenska historien, och nu får han ett av de tre Bernadottestipendierna för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Gothenburg Research Institute, Göteborgs universitet, för att undersöka fotografierna närmare:

– Utifrån min tidigare kunskap så tänker jag att jag kan ta mig an dem som en helhet och ge svar på vad missionärerna ville säga med bilderna och vilken ideologi som fanns bakom bilderna.

Fotografierna visar ofta högtider, som dop eller bröllop, och enligt Simon Larsson gestaltar de den bild av världen som missionärerna drömde om:

– Man ställde upp människor utifrån hur man ville att samhället skulle se ut. Kärnfamiljer med två föräldrar och barn. På så sätt visar bilderna hur man tänkte att man borde leva sitt liv.

Men verkligheten var ofta en annan:

– Missionsstationen såg helt annorlunda ut än det liv de hade tänkt att de skulle leva. I arkivet så var det många gånger jag grät – Det var mycket separationer, mycket död, mycket sorg, säger Simon Larsson.

"Samtidigt ville de vara goda förebilder genom att till exempel gifta sig och på andra sätt leva enligt den kristna läran"

De svenska missionärerna inställning till den brutalitet som pågick mot den inhemska befolkningen i kolonialismens Kongo har Simon Larsson tidigare berört i sin forskning. Han menar att missionärerna hade en kluven inställning till hur människor behandlades:

– Missionärerna tänkte att samhället snabbt skulle förändras, och de trodde att de hjälpte till att utveckla kompetenta individer som befriade från slaveriet skulle kunna leva som självständiga människor, säger han, men tillägger:

– De trodde att det de gjorde var bra i förlängningen, även om det krävdes att de rubbade på vissa principer där och då.

Simon Larsson disputerade i socialantropologi vid Göteborgs universitet 2016 med projektet Att bygga ett samhälle vid tidens slut. Svenska Missionsförbundets mission i Kongo 1881 till 1920-talet. Bernadottestipendierna delas årligen ut till minne av Hans Majestät Konungens högtidsdag, och ska leva upp till grundtanken om ett möte mellan konstarter och kunskapsformer. Stipendierna är 125 000 kronor vardera.