Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Forskningsprojekt om kyrkogårdar och teaterhistoria

Två projekt på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion har fått medel ur Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond: ett projekt ska kartlägga vad människor egentligen använder kyrkogårdar till, ett ska analysera fria teater- och dansgrupper i Göteborg under fyra decennier.

Jessica Moberg och Wilhelm Kardemark, forskare i religionsvetenskap, har fått 150 000 kronor för att studera populärreligion på Göteborgs begravningsplatser.

– Vi ska studera vad människor faktiskt gör på kyrkogårdarna. Det är ett slags rum som är omgärdat av särskilda regler. Vissa ser det som de dödas viloplats, andra använder kyrkogårdar till andra saker. Eftersom det är olika besöksgrupper blir det också konflikter om vad som bör, får och ska ske på kyrkogårdar. Det handlar om oskrivna regler och normer, säger Jessica Moberg.

Joggar och rastar hundar

En del människor kommer till kyrkogården för att ta hand om närståendes gravplatser, andra joggar där eller vilar sig. Vissa rastar sina hundar där, vilket kan irritera andra grupper.

– I somras lanserades Pokémon Go, då kom folk springande på gravplatserna och skulle jaga Pokémons. Då undrade vissa om man verkligen ska hålla på att leka så på en kyrkogård. Folk ligger också och solbadar på kyrkogårdar, sådant kan det bli arga insändare i tidningen av, säger Jessica Moberg.

Tre största begravningsplatserna i Göteborg

Projektet kommer att utföras på de tre största begravningsplatserna i Göteborg: Kvibergs kyrkogård, Västra kyrkogården och Östra kyrkogården. Jessica Moberg och Wilhelm Kardemark hoppas kunna göra undersökningen på senvåren, sommaren och hösten 2017, när flest människor rör sig på kyrkogårdarna.

– Det blir en etnografisk studie med både observationer och korta intervjuer där vi frågar människor hur de ser på sitt eget besök på kyrkogården och vad de menar att man får göra där.

Lokaliserat teater- och dansgrupper i Göteborg

Det andra projektet på institutionen som har fått medel ur Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond är Göteborg spelar roll – fria gruppers scenkonst i Göteborg 1960–2000. Det projektet fick medel redan förra året, då för att göra en första kartläggning på området.

Den kartläggningen är nu gjord, och innebär att forskargruppen har lokaliserat ett stort antal teater- och dansgrupper i Göteborg under de aktuella åren.

– Vi har listat de cirka 150 grupper som vi lyckades ringa in och gjort en del intervjuer med personer som varit aktiva inom dessa. Det är ett sätt komplettera de luckor som finns i historieskrivningen, säger Yael Feiler, lektor i teaterstudier.

Vill problematisera historieskrivningen

Nu har projektet fått ytterligare 350 000 kronor till en fördjupad studie. Det innebär att forskarna ska titta på den existerande historieskrivningen om de fria teater- och dansgrupperna, och problematisera den.

– Det betyder både att vi inte gör samma genresortering som den traditionella historieskrivningen gör – till exempel mellan dans- och teatergrupper – och att vi ifrågasätter skiljelinjen mellan amatörer och professionella aktörer. På så sätt för vi in flera grupper och röster, sådana som inte finns i den befintliga historieskrivningen.

Kan se tendenser i materialet

Det fortsatta arbetar handlar om att analysera, tolka, teoretisera och kontextualisera det material som togs fram i kartläggningen.

– Där vill vi vaska fram olika tendenser, konflikter och trender som var dominerande och ta reda på vilka drivkrafter som låg bakom gruppernas aktiviteter, vilka målgrupper de hade, vilka som fått statligt eller kommunalt stöd, vilka samarbeten som fanns mellan grupperna och vilka avtryck de lämnat efter sig – ända fram till i dag, säger Yael Feiler.

Flera forskare involverade

Yael Feiler är projektledare tillsammans med Astrid von Rosen, lektor i konst- och bildvetenskap vid institutionen för kulturvetenskaper, övriga forskare är Mikael Strömberg, Birgitta Johansson Lindh, Fia Adler Sandblad, Robert Lyons och Sandra Grehn.