Bild
Person med partiknappar på tröjan
Foto: Johan Wingborg
Länkstig

Forskare tänker snabbt om valet 2022

Publicerad

Efter en intensiv valrörelse, ett genomfört allmänt val, och med en regering (kanske) snart på plats är det dags att börja summera. Och endast elva dagar efter valet är det vad 95, varav 22 från Göteborgs universitet, forskare gör i rapporten Snabbtänkt 2.0 22 – reflektioner från valet 2022.

Snabbtänkt är ett forskningssamarbete där nästan hundra forskare från olika universitet och organisationer bidrar med varsin reflektion kring årets val och valrörelse. Det ovanliga med Snabbtänkt är, som namnet avslöjar, att det går undan.

Idag (22 september), bara elva dagar efter valet, presenteras reflektionerna i en rapport vid ett seminarium i riksdagen. Med start klockan 10:00 går att följa seminarierna direkt på SVT Play eller på SVT 2.

22 forskare från Göteborgs universitet medverkar i samarbetet. Det är forskare i statsvetenskap, sociologi, offentlig förvaltning, psykiatri, journalistik och masskommunikation, politisk kommunikation samt medie- och kommunikationsvetenskap.

Bild
Marie Grusell
Foto: Privat

– Det är extra roligt att det är många forskare från Göteborgs universitet som är med. Det är verkligen en stor bredd vi kan visa upp, säger Marie Grusell, docent i medie- och kommunikationsvetenskap och en av rapportens redaktörer.

Förutom att vara redaktör har Marie Grusell själv bidragit med en reflektion.

– Jag har skrivit om hur samtalstonen i politiken har förändrats genom introduktionen av sociala medieplattformar. Traditionella medier och sociala medier lever i symbios med varandra, och när traditionella medierna prioriterar det politiska spelet och utspel från sociala medier framför sakfrågor ser vi att provocerande och känslostyrda utspel får stort utrymme. För att demokratin ska fungera måste samtalet mellan väljare och förtroendevalda fungera, och om det blir svårare att hantera politiska utspel påverkas vi alla.

Ett delat Sverige

En trend som syns i rapporten är att väljargrupper bryts upp. Könsklyftan i röstande är större än någonsin tidigare. Unga och gamla har olika preferenser, och sent omsider tycks även Sverige ansluta sig till andra länder där en stad-landkonflikt är av betydelse. Det delade Sverige handlar dock inte bara om politik. Alltmer individuella medievanor och accelererande informationsklyftor utgör också stora utmaningar för det svenska samhällets sammanhållning.  

Men allt är inte dystert. Rapporten konstaterar även att svensk demokrati i grunden är stark. Valdeltagandet är fortfarande högt i internationell jämförelse, Sverige toppar de flesta internationella rankninglistor vad gäller friheter och rättstatsprinciper.  

– Vi har också en bra blandning av kommersiella och allmänfinansierade nyhetsmedier som även fortsättningsvis spelar en viktig roll för informationsförmedling, granskning och debatt. Det finns även en viss politisk stabilitet i att vänster- och högerblock är ungefär lika stora, säger Marie Grusell.

Rapporten finns nu att ladda ner gratis. Vilka tror du att den är mest intressant för?
– I första hand tänker vi den intresserade väljaren, men även medier och offentliga institutioner kan ha glädje av rapporten. När det gäller gruppen medier vill vi visa på att det finns många forskare som har kloka saker att berätta om. Att det finns många frågor som är viktiga och att det går att bredda de röster som hörs i den offentliga debatten.

Det här var fjärde gången Snabbtänkt genomfördes. Förutom årets val har ni även tänkt snabbt om valet 2018, EU-valet 2019 och presidentvalet i USA 2020. Blir det en femte gång?
– Ja, det hoppas jag. Att på det här sättet sprida kunskap om forskning är verkligen roligt och jag är oerhört glad att få vara redaktör i det här projektet.

Läs mer

Av: Ulrika Lundin 

Medverkande forskare från Göteborgs universitet
  • Andrej Kokkonen, docent i statsvetenskap
  • Bengt Johanssson, professor i journalistik och masskommunikation
  • David Karlsson, professor i offentlig förvaltning
  • Gregg Bucken-Knapp, professor i offentlig förvaltning
  • Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap
  • Ingemar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi
  • Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation
  • Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap
  • Johan Martinsson, docent i statsvetenskap
  • Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap
  • Maria Solevid, docent i statsvetenskap
  • Marie Demker, professor i statsvetenskap
  • Marie Grusell, docent i medie- och kommunikationsvetenskap
  • Mats Ekström, professor i medie- och kommunikationsvetenskap
  • Micael Björk, professor i sociologi
  • Nicklas Håkansson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap
  • Nora Theorin, bitr forskare i statsvetenskap
  • Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap
  • Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap
  • Per Oleskog Tryggvason, forskare i statsvetenskap
  • Sören Holmberg, seniorprofessor i statsvetenskap
  • Ulrika Andersson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap