För andra året bjöd institutionen för kulturvetenskaper in till Forskardagen, med en lång rad presentationer av den forskning som bedrivs vid institutionen. Såväl avslutade som pågående och kommande forskningsprojekt beskrevs för studenter, forskarkollegor och intresserad allmänhet.
Presentationerna var uppdelade på två långa pass under förmiddagen och två på eftermiddagen, och pågick parallellt i fyra olika salar. Besökarna hade totalt 34 olika presentationer att välja mellan och som mest gick det alltså att ta del av en fjärdedel av dessa.
Sammantaget gavs en mycket bred och omfattande bild av all spännande forskning som görs på institutionen, inom allt från konst- och bildvetenskap till genusvetenskap och etnologi.
– Syftet med forskardagen är att vi ska samlas under en dag och göra något tillsammans för att stärka sammanhållningen. Vi får veta mer om varandras forskning. Att alla forskare presenterar ger också en annan energi än att vi låter några få presentera och vi andra enbart lyssnar, säger Karin Wagner som är viceprefekt för forskning på institutionen och initiativtagare till Forskardagen.
Tanken är också att doktoranderna ska få en möjlighet att framträda för en större och mer blandad publik än under de vanliga seminarierna.
– Särskilt viktigt kändes detta i år eftersom vi har sex nya doktorander som började i höstas. Forskardagen bidrog till att de blivit ännu mer etablerade på institutionen. Att lyssna på doktorander kan också locka studenter att söka sig till vår institution som doktorander i framtiden.
Genom att studenterna får se sina lärare i en annan roll än den vanliga kan de också få en breddad syn på vad institutionen har att erbjuda, tror Karin Wagner.
Vissa pass var sammansatta utifrån ett tema, som exempelvis ett om urbanforskning, som inleddes med att Anders Westerström, doktorand i kulturstudier, berättade om sitt avhandlingsprojekt där han tittar på sociala rörelser, omställning och lokala urbana regimer i Barcelona och Göteborg. Han följdes av att Helena Holgersson, lektor i kulturvetenskap, berättade om ett pågående forskningsprojekt om omvandlingen av ett hyreshus på Näverlursgatan i Frölunda, som visar på gentrifieringen av folkhemmet.
Catharina Thörn, docent i kulturstudier, avslutade passet med att berätta om boken ”Den urbana fronten”, som handlar om framväxten av nya Kvillebäcken. Hennes fokus i presentationen låg på mötet mellan dokumentärfotografi och urbanforskning och de möjligheter ett samarbete med en dokumentärfotograf kan ge. Hon berättade också att samarbetet med dokumentärfotografen Katarina Despotovic fortsätter i hennes nya forskningsprojekt som den här gången handlar om Pennygången i Högsbohöjd.
Sammanlagt besökte ungefär 100 personer, inklusive studenter och lärare, Forskardagen 2018.