Forskar om konsumtion, migration och kulturmöten
I sin forskning har Pia Lundqvist ägnat sig åt frågor som rör handel, konsumtion, textil och materiell kultur samt migration och kulturmöten, framför allt från 1700-talet och framåt.
Pia Lundqvist disputerade 2008 med en avhandling om vad den västgötska gårdfarihandeln betydde för varuutbytet i Skandinavien från slutet av 1700-talet till 1800-talets senare del. Hennes undersökning omprövade den tidigare synen på gårdfarihandeln, som en marginell företeelse.
− I själva verket spelade gårdfarihandeln en viktig roll för konsumtionssamhällets framväxt och för samhällets modernisering. I den förindustriella tiden, innan det hade utvecklats en kommersiell infrastruktur, fick folk på landsbygden tillgång till billiga bomullstyger men också fabrikstillverkade och importerade textilier genom gårdfarihandlarna. Många kunder fanns också i de snabbt växande städerna, säger hon.
Efter avhandlingen har Pia Lundqvist tillsammans med ekonomhistorikern Anna Brismark studerat den första gruppen av judiska immigranter till Göteborg och Sverige. Judar tilläts att bosätta sig i Sverige från och med 1780-talet, enligt det så kallade judereglementet. Men invandringen var starkt begränsad, de svenska myndigheterna ville ha in kapitalstarka judar i landet. Sådana som kunde utveckla ekonomin genom handel och industri.
− I Göteborg kom de invandrade judarna att betyda mycket för både handeln med konsumtionsvaror och förnyelsen av textilindustrin, framför allt av tryckta bomullstyger som var en stor modevara från 1820-talet.
Pia Lundqvist intresserar sig också för hur för skönlitteratur kan användas som historisk källa, där hon framför allt sysslar med svenska 1800-talsromaner och undersöker vad de säger om konsumtion ur olika aspekter.
Just nu är hon mitt inne i ett nytt projekt där hon studerar svenska missionärer i Fristaten Kongo (1885–1908). Kongofristaten blev ökänd för den grymma behandlingen av ursprungsbefolkningen. Pia Lundqvist undersöker vilken roll de svenska missionärerna spelade i detta sammanhang, hur de upplevde mötet med kongoleserna och hur de agerade i förhållande till kolonialmakten.
Vad kan samhället lära av sådan forskning?
− Min forskning om de svenska kongomissionärerna kan visa på komplexiteten i deras möte med en kolonial stat under uppbyggnad, men också med enskilda individer. Jag lyfter också fram hur olika maktordningar utifrån klass, kön och ras liksom korsades i det här specifika historiska sammanhanget. Det är problemområden som är högst aktuella också i dagens kulturmöten. Jag tror också att det har samhällsrelevans att belysa svenskt deltagande i globala processer, som ju missionen är ett exempel på, säger Pia Lundqvist.
Mer information:
Pia Lundqvist, telefon: 031-786 4215, e-post: pia.lundqvist@history.gu.se
Foto: Anders Simonsen