De får nya forskningsprojekt i Formas årliga utlysning

Den årliga öppna utlysningen - forskningsprojekt

Beviljat projekt: Hotade subarktiska palsmyrar: ny integrerad metod för att kartlägga och förstå permafrostens nedbrytningsmekanismer
Bidrag: 3 MSEK
Forskare: Heather Reese
Medsökande forskare från Institutionen för geovetenskaper är: Sofia Thorsson, Mats Olvmo, Mats Björkman, and Mark Peternell.
I projektet medverkar också Erik Sturkell and Fredrik Lindberg.
Om projektet: Vi kommer att studera Vissávuopmi palsamyrområdet i norra Sverige med hjälp av nya tekniker, bland annat drönare med Lidar för att kartlägga ytförändringar i palsamyren i detalj, samtidigt som vi studerar palsamyrens inre med hjälp av markradar och analys av isens mikrostruktur. Vi kommer att analysera förändringar i palsarnas struktur och även växthusgasflöden i förhållande till meteorologiska parametrar.

Det är viktigt att studera palsamiljön eftersom permafrosten i dessa områden håller på att tina på grund av klimatförändringarna. Vi vill förstå de processer som pågår här innan det är för sent. Dessa områden har också en hög biologisk mångfald och används av människor, t.ex. för bärplockning. Vi hoppas kunna skapa större uppmärksamhet kring klimatförändringens effekter och uppskattning för denna unika landskapstyp.

Beviljat projekt: Kan hyggesfritt skogsbruk balansera behoven av skogsproduktion och begränsning av klimatförändringen?
Bidrag: 3 MSEK
Forskare: Tobias Rütting
Om projektet: Med det här projektet vill vi förse skogsbrukare, privata skogsägare, beslutsfattare och allmänheten med information om hur olika skogsförvaltningsstrategier påverkar skogarnas produktivitet och kolbindning. I slutändan kan detta bidra till att formulera nya ekologiska och ekonomiska mål, skötselplaner och politik som styr den framtida användningen av de svenska skogarna.

Hur vi sköter våra skogar kommer att få en avgörande betydelse för om Sverige ska lyckas uppfylla sitt åtagande om att vara koldioxidneutralt till år 2050. Trakthyggesbruk med kalavverkning är den vanligaste skogsskötsel i Sverige men det finns frågor kring dess
förmåga att binda kol från atmosfären på lång sikt.

Framförallt skapas stora områden med minskade kolförråd och betydliga kolutsläpp till atmosfären under några decennier. På grund av det brådskande behovet för naturbaserade alternativ för begränsning av klimatförändringar finns det idag ett påtagligt samhälleligt och vetenskapligt intresse för användandet av plockhuggning, eller hyggesfritt skogsbruk, som skötselåtgärd. Dock är dess effekter på kolupptag i stort sett okända. Vi kommer att använda nya metoder baserade på trädens vattentransport och stabila isotoper för att undersöka kolflödena i olika gamla granbestånd (0 30 och 70 år). Målet är att bestämma om, och hur mycket, kolupptagsförmåga förloras när skogar åldras.

Projekt: Kommer ökad nederbörd leda till minskad metankonsumtion i ett framtida Arktis?
Bidrag: 3 MSEK
Forskare: Mats Björkman
Om projektet: Vi kommer att undersöka hur framtidens klimat (ökad temperatur och nederbörd i form av regn) och förändrade växtsamhällen påverkar konsumtionen av metan i Arktis. 

Arktis värms upp tre gånger snabbare än jordens genomsnittliga temperaturökning. Ofta framhävs de stora mängder kol som finns lagrat i permafrosten i norr och de eventuella utsläpp som kan komma när denna tinar som problematiska. Speciellt vad gäller den kraftiga växthusgasen metan. Dock är detta utsläpp av metan starkt
reglerat av de mikroorganismer som specialiserat sig på att utnyttja energin i metan och som har metan som sin enda kol källa. Dessa mikroorganismers aktivitet leder till kraftigt minskade utsläpp och till och med till upptag av atmosfäriskt metan i stora delar av Arktis, d.v.s. en potentiell sänka för metan. Den stora frågeställningen är
hur framtidens klimat, framför allt ökad nederbörd, ökad temperatur och förändrad vegetation kommer att påverka denna konsumtion.

Vårt långsiktiga mål med projektet är att ändra samhällets ensidiga blick på metandynamiken i Arktis till en mer holistisk bild
som även innefattar den reglerande och signifikanta metankonsumtionen.

Beviljade Formas-projekt med medsökande forskare från Institutionen för geovetenskaper

Beviljat projekt, Formas särskilda utlysning "Hållbar vattenresurshantering": Hållbara innovativa lösningar för behandling av dricksvatten för storskalig vattenförsörjning och återanvändning av processvatten (SIDWater) 
Huvudsökande: Lutz Ahrens, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
Medsökande: Philipp Wanner
Bidrag: 16 MSEK
Om projektet: SIDWater-projektet syftar till att säkerställa hållbarheten i kommunernas dricksvattenförsörjning genom att utveckla nya innovativa behandlingsprocesser för att avlägsna per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS), löst organiskt material (DOM) och andra föroreningar.  Vi har utvecklat detta projekt tillsammans med intressenter för att tillhandahålla en holistisk, innovativ lösning för dricksvattenbehandling genom att skydda dricksvattenkvaliteten, tillgången och återanvändningen.

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel, med en beräknad konsumtion på 2-2,5 liter per dag för vuxna. Den höga konsumtionen innebär att även mycket låga halter av föroreningar kan resultera i ett stort intag, vilket kan leda till hälsorisker. I en undersökning som genomfördes 2021 av SLV konstaterades att över 2 miljoner svenska konsumenter får vatten som håller högre halter än 4 ng/L Σ PFAS. Det finns därför ett stort forsknings- och utvecklingsbehov av nya hållbara lösningar för fullskalig dricksvattenberedning i kombination med sund vattenresurshushållning.

Beviljat projekt, Formas särskilda utlysning "Hållbar vattenresurshantering": Att förutsäga hur återvätning av torvmarker påverkar vattenhushållning och vattenkvalitet”
Huvudsökande: Uppsala Universitet, Gustaf Granath
Medsökande: Åsa Kasimir
Bidrag: 16 MSEK
Om projektet: Återvätning av torvmarker är en åtgärd som behöver skalas upp till all världens dikade torvmarker för att förhindra utsläpp av koldioxid och lustgas. Vattnet i landskapet är då av avgörande betydelse, varför det behövs fler verktyg för att utvärdera hur olika återvätningsinsatser påverkar vattnet. Projektet kommer att utvärdera effekten av återvätning av torvmarker på ekosystemtjänsterna: vattenlagring, flödesreglering och vattenkvalitet. Forskaren Åsa Kasimirs uppgift i projektet är som expert med erfarenhet av återvätning av torvmark, med mätserier från flera lokaler av t.ex. vatten och växthusgasflöden som kan användas i projektet.

Beviljat VR-projektbidrag för internationella samarbeten inom migration och miljöförändringar (Belmont forum)

Beviljat projekt: Human Mobility, Global Challenges and Resilience in an Age of Social Stress - PHOENIX. Projektet genomförs inom ramen för The Belmont forum, ett internationellt partnerskap som mobiliserar finansiering av forskning om miljöförändringar.
Huvudsökande: Forskarna i projektet representerar de svenska deltagare i konsortiet Belmont forum. En av de fyra svenska huvudsökande är Deliang Chen.
Bidrag: 4.5 MSEK 
Om projektet: Målet är att förstå hur migrationsrörelser påverkas av globala förändringsprocesser som miljö- och klimatförändringar, demografiska förändringar, konsumtion, energi- och markanvändning, samt ekonomiska och sociokulturella omvandlingar. Forskningen i projektet bygger på data från nio länder: Sverige, Österrike, Turkiet, Irak, Argentina, Brasilien, Uruguay, Chile och Sydafrika, i fyra regioner - Europa, Mellanöstern, Sydafrika och Sydamerika. På så vis
maximeras mångfalden av de globala förändringar som vi undersöker och för att analysera den globala omfattningen av
sociala tipping points.

Beviljat VR-projektbidrag med medsökande forskare från Institutionen för geovetenskaper

Beviljat projekt: Ny luft under vingarna för observations-baserade analyser av växthusgasflöden på landskapsnivå
Huvudsökande: Linköpings Universitet, David Bastviken
Medsökande: Åsa Kasimir
Bidrag: 4,3 MSEK
Om projektet: I projektet ska vi använda drönare för att på landskapsnivå mäta växthusgaserna metan, koldioxid och lustgas. Utveckling av metoden innebär ett genombrott för att mäta i miljöer tidigare svåra att mäta. Medsökande Åsa Kasimirs del i projektet är som expert på växthusgasflöden från markanvändning, samt med god kännedom om tidigare gjorda mätningar, särskilt på Skogaryd forskningsstation.

AV: JENNY MEYER