Fisken i forskningen: Workshop om fiske och maritima resurser

På workshopen samlades forskare från flera universitet samt företrädare för olika institutioner för att diskutera maritim historia med särskilt fokus på fiske och maritima resurser. Deltagarna var Poul Holm (Trinity College, Dublin) Bo Poulsen (Aalborg universitet), Erik S Christensen (Nordjyllands kystmuseum, Frederikshavn), Daniel Sjöberg (Riksarkivet-Landsarkivet i Göteborg), Per Hallén (Göteborgs universitet), Christine Fredriksen (Västavervet), Tomas Nilson (Högskolan Halmstad/Göteborgs universitet), Henrik Alexandersson (Göteborgs universitet).

Presentationer under workshopen

Workshopen öppnades av chefen för Sjöfartsmuseet Akvariet, Björn Varenius som berättade om museets historia och verksamhet. Sedan följde en kort presentation av bakgrunden till workshopen av Per Hallén och Henrik Alexandersson hur bland annat ett tidigare maritimt närverk – Triton - vid institutionen för historiska studier samt gemensamt deltagande i två maritima läroboksprojekt ledde fram till att ett seminarium om fiske etablerades. I detta seminarium ingår även maringeologen Lennart Bornmalm, Göteborgs universitet, som har en omfattande erfarenhet av inventeringsarbete och bokprojekt gällande den svenska fiskeflottan och fiskebåtsvarvens historia. Även ett första kontaktseminarium som hölls vid Aalborgs universitet 8-10 juni 2015 var en viktig bakgrund. Detta resulterade i ett samarbete med danska forskare om fiskets historia i Skagerrak-, Kattegatt- och Nordsjöområdet.

Poul Holm, professor i miljöhistoria vid Trinity College (Dublin) tog i sitt anförande utgångspunkt i möjligheterna att använda ett tvärvetenskapligt förhållningssätt för att förstå drivkrafterna bakom det nordatlantiska fisket och dess samhällseffekter utifrån det pågående EU-projektet ”North Atlantic Fisheries: An Environmental History, 1400-1700”.

Tyngdpunkten lades på torskfisket och skillnaderna mellan Nordsjöområdet och Newfoundland. Upptäckten av nya rika fiskevatten under senmedeltiden gjorde att priset på fisk föll och skapade en massmarknad för detta livsmedel. Prisfallet på fisk bidrog också till en utbredd kris i många kustsamhällen som inte kunde konkurera med avfolkning som följd. En viktig del i förståelsen av fisket finns i klimatutvecklingen i de övre vattenlagren. Holm visade hur en kombination av globala, regionala och lokala perspektiv öppnar upp möjligheterna för att förstå den historiska utvecklingen i kustområdena: hur landskapet förändrats fysiskt över tid, bebyggelsen och sociala och ekonomiska förhållanden.

Med utgångspunkt i äldre hydrografisk havsforskning, utforskandet av haven och förståelsen av fiskens vandringar framhöll lektor Bo Poulsen bakomliggande diplomatiska och utrikespolitiska frågor. Det geografiska område som behandlades var Nordatlanten och Grönland samt Danmarks ställning i världen. I det Nordatlantiska området blev det viktigt att från danskt håll markera sig territoriellt mot huvudkonkurrenten Norge. Det var dock inte enbart den danska staten som intresserade sig för havsforskning. Rapporter och brevmaterial lämnar även intressanta inblickar i enskilda aktörers (Johannes Schmidt) förehavanden i att förstå fiskens rörelser och vandringar i havet genom bl.a. märkning av torsk. Dessa aktörer drev även, på eget bevåg, en ”privat” form av utrikespolitik.

Per Hallén, universitetslektor, presenterade sitt nystartade forskningsprojekt Människan och fisken där tyngdpunkten i presentationen låg på västkustfisket med en problematiserande utgångspunkt i Eric Dahméns och Lennart Schöns tankar om utvecklingsblock. Teoribildningen kring utvecklingsblocket har i huvudsak använts vid undersökningar av landbaserad produktion, men det finns goda möjligheter att använda detta tankesätt även vid studiet av fisket. Hallén lyfte fram ångtrålarnas betydelse för västkustfisket vilket den tidigare forskningen (Olof Hasslöf, 1949) mer eller mindre bortsett ifrån. Även motorinstallationernas revolutionerande effekter för fisket liksom trålteknologin och finansieringsfrågan är viktigt att behandla i kommande forskning.

Boken Fiskebåtarna & Varven – Skeppsbyggarna 2 (2016) av redaktörerna Lennart Bornmalm, Krister Bång och Christine Fredrikens presenterades kort. Boken är ett tydligt exempel på det omfattande grundforskningsarbete som måste till för en fördjupad förståelse av maritim kultur. I bokens sista kapitel ”Utblick” har Per Hallén och Henrik Alexandersson lyft fram frågor som kan ligga till grund för framtida forskningsinsatser.

Universitetslektor Tomas Nilson presenterade utförligt bakgrunden till den nya läroboken Sjövägen till Sverige. Från 1500-talet till våra dagar (2016). Boken innehåller en tematisk del samt en del om aktuell forskning. Bokprojektet utgick ifrån CEMAS i Stockholm. Flertalet av författarna kommer från Göteborgs universitet. Nilson är tillsammans med historikern Leos Müller och etnologen Simon Ekström redaktörer för boken, som ges ut i september 2016. Kapitlet om fiskets historia har författats av Tomas Nilson, Lennart Bornmalm och Henrik Alexandersson, där tyngdpunkten ligger på västkusten. Per Hallén har skrivit om handeln över Västerhavet 1760-1860.

Arkivarie Daniel Sjöberg från Göteborgs landsarkiv (Riksarkivet) presenterade ett pågående inventeringsarbete utifrån de fiskehistoriska arkivsamlingarna vid Riksarkivet/Landsarkivet i Göteborg. Sjöberg framhöll behovet av förståelse av det svenska arkivsystemets uppbyggnad, myndigheternas organisationsstruktur samt framväxt dels statens verksamhet för att finna vägar in till arkivhandlingar som berör fiskets historia. Sjöberg belyste vidare de många problem, men också den potential som finns i utforskandet av fiskets historia utifrån både offentliga respektive enskilda arkiv. Att förteckningar och sökverktyg inte är alltid är anpassade till forskarnas frågor framhölls. Behovet av en dialog med forskarsamhället, menar Sjöberg vara centralt för att arkivarien ska kunna hjälpa till med att eftersöka de arkivhandlingar som eftersöks.

Arkivarie Erik S. Christensen presenterade sin senaste bokutgivning samt gav en utförlig presentation om en rad innovationer i Frederikshavnsområdet med tyngdpunkt på varvsetablering, fiske och fiskebåtarnas motorisering. Tyngdpunkten i Christensens presentation låg på företaget Roblons långa utvecklingshistoria - från skeppsprovianthandel till internationellt företag. Föredraget byggde på omfattande grundforskning, djuplodande personhistorisk förståelse samt ett arkiv och bildmaterial som finns bevarat i Bangsbo museums arkiv i Frederikshavn.

Cilla Ingvarsson, Sjöfartsmuseet, visade runt i lokalerna och berättade om vilka forskningsresurser i form av arkiv och samlingar som fanns att tillgå. Exempel på handlingar rörande fiske visades i arkivet.

Sammanfattningsvis

Under de två dagarna diskuterades maritim forskning med tyngdpunkt på fisket; behovet av grundforskning i form av källinventeringar, men även metodisk och teoretisk utveckling samt andra frågor som berör tillgängliggörande, bevarande och samlande på museer och i arkiv lyftes fram. Även framtida norskt deltagande framhölls som en viktig fråga, särskilt med tanke på det nya omfattande bokverket Norges fiskeri- og kysthistorie (4bd). Likheterna, men också skillnaderna, mellan länderna om hur fisket bedrevs och utvecklats över tid restes som en viktig fråga. Praktiken i samband med fiske samt hur fiskarna själva uppfattade sin arbetssituation, exempelvis på ångtrålarna framhölls som möjliga framtida forskningsområden. Dessa mentalitetshistoriska undersökningar i kombination med materiella studier kan komplettera statistiska och ekonomiska undersökningar och ge vidare perspektiv. När, var och hur fisket bedrevs, mathållningen i kustområdena var några andra av många diskussionspunkter.

Ett återkommande tema under diskussionerna var genusperspektivet där exempelvis konservindustrins och annan beredningsindustri kan kasta nytt ljus på kvinnans roll i kustkulturen och vad som ses som manligt respektive kvinnligt arbete? Fiskets historia handlar om många tekniska innovationer (frysskåp, frusen fisk, motorisering) där nya tankar spreds genom fiskeriutställningar, men också i möten mellan fiskare i hamnområden. Ett problem som lyftes fram är att det råder skillnader i registrering av arkivhandlingar och olika principer för arkivläggning mellan länderna. En annan viktig fråga rörde utbildning i maritim historia. Ett möjligt sätt att locka studenter till att skriva om maritima ämnen och fiske kunde vara att sätta upp listor på uppsatsämnen.

Som slutsats för workshopen bestämdes att det fortsatta arbetet ska koncentreras på att skapa en grund för ett rundabordssamtal i samband med Nordiska historikermötet i Aalborg 2017. I det förberedande arbetet till detta samtal ska ett antal problem och teman identifieras utifrån den övergripande frågeställningen: Vad är det som saknas i maritim forskning? Daniel Sjöberg gavs även i uppdrag att undersöka möjligheterna med fortsatt planering av en publikation som kan ta sin utgångspunkt i diskussionerna som fördes under workshopens två dagar.