Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Filmisk salong om ålderism

Publicerad

Filmisk salong om ålderismBilden av äldre i samhället är ofta stereotyp, inte minst i filmens värld.
Men det blir bättre. Det menar tv-journalisten Marianne Rundström, som mötte AgeCaps föreståndare Ingmar Skoog, i ett samtal om ålderism på Göteborg Filmfestival efter visning en av den finländska komedin Ladies of Steel.

Det var utsålt när Göteborg Filmfestival bjöd in till filmisk salong på Aftonstjärnan i söndags med ett samtal om åldersom under ledning av Camilla Larsson.
Filmen Ladies of Steel, har blivit en publiksuccé i Finland där 150 000 personer har sett filmen under tre veckor. Den handlar om tre systrar i 70-årsåldern, som ger sig ut på en hejdlös road-trip i en svart komedi som slår hål på alla stereotyper om hur äldre kvinnor ska bete sig.
– Frågan är om den här filmen hade gått att göra för 15 år sedan. Idag har vi en annan syn på äldre i tv-serier och i filmer, där äldre kvinnor också kan ha huvudrollen, säger Marianne Rundström, som liksom Ingmar Skoog, ingår i regeringens delegation för senior arbetskraft.

Spelar stor roll hur äldre skildras

Ingmar Skoog tycker inte att filmen handlar om äldre, utan om livet.
–Det värsta med att bli gammal är att man fortfarande känner sig ung. Det skildrar filmen väldigt bra. Dessutom fångar den både mörker och ljus till skillnad från många andra filmer som ofta har ett väldigt negativt perspektiv.

Marianne Rundström menar att film och media spelar en stor roll för hur vi uppfattar äldre.
– Media är så fixerad vid ålder. Det förs alltid fram som något väldigt viktigt och vi kan alla rabbla våra personnummer om vi blir väckta mitt i natten.
Ingmar Skoog påpekar också att det inte finns några typiska äldre. Ju äldre vi blir desto mer olika blir vi.

Påtvingad pensionering

Marianne Rundström har skrivit boken Passé – de ofrivilliga pensionärerna som kom ut 2017. Hon skrev boken på grund av ilskan hon själv kände i samband med den påtvingade pensioneringen när hon inte längre fick samma uppdrag som tidigare, trots att hon själv tyckte att hon stod på topp kunskapsmässigt och yrkesmässigt.

Hon insåg också att hon inte var ensam om att känna av ålderismen i arbetslivet. När hon blev intervjuad i radioprogrammet Stil om hur det är att åldras i rutan, hörde många människor av sig och berättade om liknande erfarenheter.
Ungefär samtidigt hade det amerikanska nyhetsankaret Barbara Walters ljust sagt upp sig, 84 år gammal.

Anpassa arbetslivet för äldre

Ungefär samtidigt sa den dåvarande statsministern att vi svenskar kunde förvänta oss att jobba till 75.
–Jag blev jätteglad, men på min mammas äldreboende mötte jag personal som absolut inte skulle orka jobba så länge.

Samtidigt måste vi jobba längre om vi samhället ska ha råd att bekosta våra pensioner. Därför behöver arbetslivet anpassas efter äldre.
– Varje arbetsplats har allt att vinna på att ha anställda i olika åldrar. Vi behöver både ungdom och erfarenhet och erfarenhet kan du bara få med tid, säger Marianne Rundström.

Sverige är extremt i så måtto att pensionsåldern är så definitiv, jämfört med många andra länder.
–Vid en viss ålder åker du ut, var sig du vill eller inte. I USA är alla presidentkandidater över 70. Där är det också förbjudet att fråga en arbetssökande om hens ålder, säger Ingmar Skoog.

Friskare 70-åringar

Dessutom är dagens 70-åringar som 70-talets 50-åringar. De är friskare, lyckligare och har ett bättre sexliv. Det visar AgeCaps forskning som bygger på de stora befolkningsstudierna H70.
– 70 det nya 50, ja till och med 20. Dagens äldre vill hinna med allt innan det är för sent och har en stark drivkraft att göra nya saker, säger Ingmar Skoog.

Sedan Marianne Rundströms bok kom ut, tycker hon att det har hänt mycket. Äldre kvinnor har huvudroller i filmer, inte bara biroller.
Spelreglerna ser dock olika ut för män och för kvinnor. Ann Petrén fick en guldbagge som hittills äldsta kvinna var hon 57. När Sven-Bertil Taube fick en guldbagge var han 77.

Och hur benämner vi egentligen äldre? När Marianne slutade på tv var hon inte längre journalist utan pensionär.
– Det var inget som skilde mig och en hundraåring åt. Plötsligt blev åldern avgörande trots att jag har jättemycket att göra och aldrig har varit så bra på det jag gör som nu.