Med anledning av att den franske sociologen och filosofen Bruno Latour gått bort skriver Ulla Eriksson-Zetterquist, föreståndare på GRI på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, om hur hans banbrytande idéer fortsätter att påverka forskningen och vetenskapen och om hans betydelse för GRI.
"Den nionde oktober nåddes vi av den mycket tråkiga nyheten att Bruno Latour gått bort. Vid GRI och Handelshögskolan hade vi förmånen att få ha Bruno på besök vid en rad tillfällen. Som när han åren 1999 och 2006 höll doktorandkurser här, var hedersdoktor 2008 och inledningstalade vid European Group for Organizational Studies (EGOS) konferens 2011.
Latours arbete har betytt så mycket för många.
Bild
Ulla Eriksson-Zetterquist, föreståndare på Gothenburg Research Institute/GRI.
Foto: Hillevi Nagel
Han var således en återkommande gäst, vilket också innebar att vi vid middagar och andra sammankomster hade möjlighet att närmare diskutera samhällsvetenskaplig forskning med honom och på det sättet få ytterligare dimensioner i vår läsning av hans texter.
Stor betydelse för många
Latours arbete har betytt så mycket för många. Det var genom hans insatser som vi som studerar organisering tidigt lärde oss vikten av att inkludera mänskliga och icke-mänskliga aktörer, som tekniska objekt, i vår verksamhet. Han klargjorde även att mikro och makro bara är forskningsperspektiv, inte nivåer på verkligheten. Med Gabriel Tarde som inspiration visade Latour på modets betydelse för att idéer ska uppmärksammas. Med hjälp av Michel Serres guidade Latour oss även genom översättning. Det handlar om hur idéer och deras översättare förändras när de omsätts till handling, en process som kan misslyckas. Om vi till exempel ser på det innovativa automattåget Aramis, visade det sig att inte tillräckligt många älskade idéen – i detta fall tekniken – tillräckligt mycket, och projektet fick därför avbrytas. En annan insikt vi lärde oss av Latour rörde skillnaden mellan ostensiva och performativa definitioner, där vi forskare kan välja mellan att använda vår definition av fenomenet vi vill studera (ostensiv), eller att se praktikernas definition som vår definition som lika viktiga och informativa (performativ).
Introducerade nya idéer
När vi som juniora forskare skrev in lärdomarna från Latour i våra manuskript blev de snabbt returnerade med frågor som ”vad innebär icke-mänsklig aktör?”, ”vad/vem är aktant?”, och ”vad menar du med översättning?”. I början av 2000-talet var det svårt att få igenom dessa nya insikter i organisationsstudier, kanske främst för att de visar att det som ses som "objektivt" bygger på en rad överenskommelser och händelser mellan människor och ting, där det vetenskapliga har konstruerats steg för steg. Dessa returnerade manuskript innebar att vi fick öva på att en gång ta till oss Latours idéer och att fortsätta hitta former för att förhandla dem med andra. Eller, mer specifikt, det krävdes ihärdigt arbete att omsätta dem till handling.
För GRI:s del har Latour haft mycket stort inflytande. Först var det en förklaring av organisationsförändring som resultat av resande idéer, utvecklad av Barbara Czarniawska och Bernward Joerges år 1996. I korthet går förklaringen ut på att om idéer ska kunna resa måste de bli ett objekt, som en PPT eller folder. Personer inom en organisation översätter sedan idéerna på sätt som passar dem och låter dem bli handlingar. När nästa grupp anställda börjar ta dessa sätt att göra saker (handlingarna) för givna och kan försvara dem om de ifrågasätts, kan en organisations ordning institutionaliseras. En av konsekvenserna av detta sätt att tänka blir att organisationsforskning inte bör fokusera på strukturer utan på processer, och inte bara på nätverk mellan aktörer, men framför allt mellan handlingar: handlingsnät. Ytterligare ett inflytande av Latours arbete vid GRI har tagits upp av Centrum för konsumtionsforskning/CFK, där samarbetet med Franck Cochoy, starkt influerad av Latour, kommit att betona hur mänskliga och icke-mänskliga aktörer på olika sätt samverkar i konsumtion.
Forskningsresultat om antropocen
I en av de många Facebook-posterna som spritts efter Latours bortgång skrev Elena Raviola, professor i design management: ”Tack Bruno. Vi kommer att läsa dig ännu mer nu.” Så är det, och vi kommer inte bara att läsa, utan fortsätta berätta om ditt arbete och löpande pröva att översätta det till nya sammanhang. Det är mycket angelägna forskningsresultat att ta del av, särskilt Latours senare arbeten om antropocen och den biosfär som människor bygger upp. Bruno Latour lärde oss att det dags att hitta och sprida handlingar som kan värna denna."
Av: Ulla Eriksson-Zetterquist, föreståndare på GRI på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och professor i företagsekonomi, med särskild inriktning mot organisation och management.
