Elever ställde upp som medborgarforskare
De sista två veckorna i september var drygt 3 000 skolelever runt om i Sverige ute på gator och torg och fotograferade anslagstavlor med sina mobiler. Eleverna medverkade i ett medborgarforskningsprojekt som utvecklats av bland andra Cristopher Kullenberg, vetenskapsteoretiker vid Göteborgs universitet.
Eleverna, som kom från 96 orter i olika delar av landet, hade fått i uppgift att ta foton på anslagstavlor i sin närhet, skriva av texterna samt stoppa in dem i olika kategorier, som annons, uthyrning, borttappat och så vidare. Dessutom skulle de översätta de texter som var skrivna på ett annat språk än svenska. Uppgifterna skulle sedan skickas till de medverkande forskarna via en särskild app.
Anmälde en klass i åttan
Ida Fastén, lärare i svenska vid The International School of the Gothenburg Region, anmälde en klass i åttan som just höll på med ett projekt om gamla och nya medier.
– Jag delade in eleverna i tre grupper som sedan begav sig iväg till Landala torg, Vasaplatsen och Valand. Flera elever, men även många föräldrar, har också varit aktiva i den Facebookgrupp som är knuten till projektet. I dagarna har skolan dessutom fått nya anslagstavlor och självklart har vi diskuterat vad de egentligen ska vara till för, nu när nästan all information finns på internet.
Ett tiotal forskare från Göteborgs och Stockholms universitet deltar i projektet, bland andra vetenskapsteoretikern Christopher Kullenberg som varit med och utvecklat projektet.
– Utmaningen var att hitta ett område som aldrig studerats på ett så här omfattande sätt tidigare, som kunde utforskas utifrån flera olika sorters frågeställningar, men som inte var alltför komplicerat, eftersom det ju är personer som inte är forskare själva som ska samla in materialet. Vi tyckte också att det var viktigt att projektet kunde hållas ganska öppet, så att även andra forskare, med helt nya frågor, skulle kunna ha nytta av det. Till slut bestämde vi oss för att studera anslagstavlor. De har funnits sedan medeltiden men frågan är vilken funktion de har idag, när man kan annonsera på Facebook eller på Blocket.
Uppfattas som mer lättillgänglig?
En annan fråga, som särskilt intresserar Christopher Kullenberg, är anslagens design och form. Är de tillverkade i datorn efter en färdig mall eller handlar det om snabbt ihopkrafsade rader på en utriven papperslapp?
– Man tänker sig kanske att internet är demokratiskt och öppet för alla, men det är inte så säkert. En fysisk anslagstavla, där ordentligt genomarbetade texter blandas med handskrivna lappar, kanske kan upplevas som mer lättillgänglig än de städade annonser som finns på nätet.
Andra forskningsfrågor handlar om huruvida texterna innehåller dialektala ord, vilka plats- eller egennamn som förekommer samt hur samspelet mellan forskare och elever fungerat. Johan Järlehed, universitetslektor i spanska, kommer exempelvis att titta på vilka språk som finns i annonserna.
– Min hypotes är att de flesta anslag är på svenska eftersom jag tror att det mest är äldre människor som meddelar sig på detta sätt, men det vet jag förstås inte. En annan fråga, som vore intressant att studera, är vilken etik som gäller för anslagstavlor: vad händer exempelvis om man fyller hela tavlan med egna annonser eller klistrar över någon annans text?
Medborgarforskning inget nytt
Citizen science, eller medborgarforskning, är inget nytt, tvärtom finns en lång tradition av amatörer som hjälpt forskare när det gäller att upptäcka himlafenomen eller tidiga flyttfåglar.
– Men inom humaniora är det betydligt mindre vanligt, berättar Johan Järlehed. Det normala är dessutom att amatörerna bara bidrar med observationer medan tolkandet överlämnas åt experterna. Att vi i detta projekt har bett eleverna ange om texterna har en allvarlig eller lekfull ton är därför speciellt, eftersom det kräver att de gör en egen tolkning.
Vad tyckte då eleverna i The International School of the Gothenburg Region?
– Tidigare visste vi inte ens om att det fanns anslagstavlor ute på stan, nu har vi sett flera stycken, förklarar Rose Gholaminejad.
– Jag har hittat flera annonser för dans, vilket är intressant eftersom jag själv hållit på med det, berättar Smilla Ternell.
– Jag har hittat teaterannonser, det tycker jag är roligt, förklarar Car-Johan Winroth.
– Det har mer känts som en rolig grej än som ett forskningsprojekt, men jag är glad att vi var med, berättar Gustav Nilsson.
Text: Eva Lundgren
Foto: Johan Wingborg
Fakta
Anslagtavlan, som genomfördes veckorna 38–39, var en del av ForskarFredag, som ingår i europeiska Researcher’s Night. De svenska evenemangen samordnas av Vetenskap & Allmänhet.
Läs hela reportaget i GU-Journalen: issuu.com/universityofgothenburg/docs/gu-journalen5-2016