Den geografiska platsen som resurs för lärande
Med utgångspunkt i en geografisk plats kan elever samtidigt lära sig ämneskunskaper, stärka sin identitet och ta aktiv del i lokalsamhället. Det visas i en ny studie som baseras på två exempel från lågstadiet.
Det är i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Environmental Education Research som Margaretha Häggström och Catarina Schmidt beskriver hur undervisning kan baseras på ”critical place-based pedagogy”. En sådan pedagogik utgår från en geografisk plats och syftar till att samtidigt lära eleverna ämneskunskaper, bidra till personlig utveckling och träna eleverna i att delta aktivt i samhället. En förutsättning är att eleverna sedan tidigare känner samhörighet till platsen eller utvecklar en sådan känsla för platsen, och att de ges möjlighet att själva beskriva och kritiskt reflektera över den.
– Platser kan användas som en form av texter. Det handlar om att initiera meningsskapande processer där eleverna får använda sina egna erfarenheter för att, med pedagogen Paulo Freires ord, läsa världen för att bli medveten om sin position i den och därmed kunna förändra den, säger Catarina Schmidt.
Två olika exempel från lågstadiet
I artikeln har Margaretha Häggström och Catarina Schmidt utgått från interventioner i två olika lågstadieklasser. I den ena användes fotografier på skolgården och barnens berättelser om sitt lokalsamhälle, en socioekonomisk utsatt stadsdel, till att skapa en egen lärobok. På det sättet stärktes och utvecklades barnens identitet samtidigt som de lärde sig att skriva och läsa. I den andra användes en närbelägen skog för att barnen samtidigt skulle få uppleva och lära om naturen och biologisk mångfald.
– I båda fallen fick barnen med sig känslan av att de blev lyssnade på, att de hade något viktigt att säga och att de fick använda sina resurser kreativt. Men platsen användes på olika sätt. I den första interventionen utgick vi från elevernas resurser och stärkte dem. I den andra utvecklade eleverna nya resurser. De lärde sig om biologisk mångfald vilket väckte deras vilja att ta ställning för naturen och gå ut och demonstrera för miljön, säger Margaretha Häggström och fortsätter:
– En central tanke i ”critical place-based pedagogy” är att visa på möjligheter till förändring. Det är viktigt att även yngre barn känner att de har förmåga att delta i samhället och använda sina resurser för att påverka.
Efterlyser en ny syn på kunskap
Trots att eleverna utvecklades och lärde sig mycket i båda exemplen oroade sig lärarna för om eleverna lärt sig ”rätt” saker.
– Vi behöver ta till oss nya sätt att se på kunskap och lärande. Eleverna nådde flera mål i läroplanen i de här fallen. Men det skedde inte ämne för ämne. Det här är ett holistiskt arbetssätt där läraren skapar didaktiska processer som man inte på förhand vet exakt vart de leder, säger Catarina Schmidt.
Margaretha Häggström och Catarina Schmidt är också redaktörer för en kommande internationell antologi om lärande för hållbar utveckling som ska ges ut av förlaget Springer under våren 2021: Relational and Critical Perspectives on Education for Sustainable Development: Belonging and Sensing in a Vanishing World.
Artikeln Enhancing children’s literacy and ecological literacy through critical place-based pedagogy är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Education Research.