Debattartikel i SvD: "Vad kostar det egentligen att rädda klimatet?"

i en ny debattartikel i Svenska Dagbladet.

Årets sommar gav en försmak på hur en framtid med klimatförändringar kan påverka våra samhällen. Bara i Sverige brann mer än 25 000 hektar skog, vilket är tio gånger mer än ett genomsnittligt år, och den totala skörden har minskat med minst 25 procent. Globalt har det rapporterats om dödsfall relaterade till värmeböljor i Japan, Algeriet och Kanada och mycket omfattande och allvarliga bränder i Kalifornien och Grekland.

Högt på agendan

Vi måste därför nu på allvar titta på kostnadsskillnaderna för att vänta med klimatåtgärder eller att agera nu. Och tidigare exempel visar tydligt att nu är att föredra framför senare. Ett bra exempel är det så kallade Acid Rain-programmet i USA, som på 90-talet resulterat i stora utsläppsminskningar av svaveldioxid och kväveoxider från energisektorn. Utvärderingar av programmet visar att den faktiska prislappen blev ungefär hälften av den uppskattade. Detta berodde delvis på att programmet minskade kostnaderna för att reducera utsläpp genom att ge incitament till innovation av utrustning och arbetsprocesser. En annan bidragande orsak till att det blev billigare var att kol med hög svavelhalt ersattes med lägre svavelhaltigt kol, vilket gav en kostnadseffektiv strategi för att nå de eftersträvade utsläppsminskningarna.

REACH kritiserades kraftigt

Ett annat exempel är Reach, förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier i EU. Vid införandet kritiserades förordningen kraftigt med argumentet att kemiskt intensiv produktion skulle flytta till länder eller regioner med mindre strikta krav. De flesta studier av de estimerade kostnaderna för Reach gav relativt konsekventa uppskattningar, medan studier som sponsrades av branschorganisationer visade på flera gånger högre kostnader. Den mest kända studien, utförd av en tysk branschorganisation, uppskattade att arbetstillfällen motsvarande 6,4 procent av Tysklands BNP skulle gå förlorade! Senare utvärderingar av Reach har i stället visat att de faktiska kostnaderna varit cirka 0,8 procent av företagens vinst och mindre än 0,2 procent av intäkterna – alltså långt under de uppskattade kostnaderna.

Kostnaderna för sol- och vindkraft har kraftigt minskat genom åren, vilket gör förnybara energikällor alltmer konkurrenskraftiga och visar att en snabb energiövergång från fossila bränslen till förnybara energikällor verkligen är möjlig. Och prisutvecklingen har varit betydande. Kostnaden för el från solpaneler minskade med nästan trefjärdedelar mellan 2010 och 2017 och fortsätter att minska. Kostnaden för el från vindkraft har fallit med cirka hälften över en liknande period. Uppskattningar visar att el från förnybara källor globalt kommer att bli billigare än el från fossila bränslen redan år 2020, och i länder som Indien, världens tredje största utsläppare av växthusgaser, har detta redan hänt.

Kostnaderna för att inte agera underskattas

Tidigare erfarenheter visar alltså att kostnader för förebyggande miljöåtgärder ofta överskattas eftersom det är svårt att förutse vilka incitament som främjar utvecklingen av kreativa och kostnadseffektiva lösningar. Lärande och kontinuerliga tekniska förbättringar bidrar ofta till att kostnaderna för åtgärderna minskar ytterligare. Dessutom har det visat sig att kostnaderna för "passivitet" ofta underskattas och att de i själva verket kan bli extremt höga. Ett bra exempel är stormar, som i ett varmare klimat förväntas bli kraftigare och orsaka allt större skador i samhället. Många minns effekterna av stormen Gudrun som drog in över Sverige 2005, vilken har rankats som den värsta naturkatastrofen i Sverige i modern tid. Totalt har kostnaderna för skadorna uppskattats till cirka 20,8 miljarder kronor. Dessutom skadades byggnader, infrastruktur och annan egendom, och 18 personer förlorade sina liv.

Svårt uppskatta kostnaderna

Kostnaderna för att avstå från att vidta åtgärder mot klimatförändringarna underskattas även på grund av deras omfattning. Det är viktigt att inte bara inkludera produktivitetsminskningar och skador på infrastruktur, utan även räkna med faktorer som ökad dödlighet, sjukdomar, försämrade utbildningsresultat, ökade sociala konflikter och brottslighet. Alla dessa spridda effekter är svåra att räkna på, och ofta upptäcker inte allmänheten effekterna av dem förrän det är för sent. I ett globalt perspektiv är det resurssvaga och fattiga grupper, ofta kvinnor, som är särskilt utsatta vid naturkatastrofer och andra effekter orsakade av klimatförändringar. Dessa grupper är inte bara mer utsatta av effekter av klimatförändringar utan de har även en lägre möjlighet att hantera och återhämta sig från skadorna.

Vi måste agera nu

2018 har hittills varit ett av de varmaste åren som någonsin registrerats. Detsamma kan sägas om de föregående tre åren. April 2018 var den 400:e månaden i rad med globala temperaturer över det normala genomsnittet under 1900-talet. USA:s National Oceanic and Atmospheric Administration, som följt naturkatastrofer sedan 1980, konstaterar att de både blir fler och allvarligare.

Vi lever i en tid präglad av kommande klimatförändringar och vi måste därför agera nu! Vi behöver en effektiv klimatpolitik som gör mer och som ger snabbt resultat. Vi behöver åtgärder som gör det möjligt att anpassa sig till ett klimat som redan har förändrats, då effekterna av klimatförändringarna redan visar sig.

Väntar vi med att agera kommer kostnaderna att bli betydligt högre, och ansvaret för vår passivitet dumpas över på kommande generationer. Vi har varken tid eller råd att vänta, omställningen behöver ske nu.