Det låter som ljudet från en stor fors, en surrande takfläkt eller en jetmotor. På tiktok är bruset omåttligt populärt med drygt 425 miljoner nedladdningar. Otaliga vittnesmål beskriver hur bruset har förbättrat koncentrationsförmågan och sömnen. En läkare med adhd kontaktade Göran och tackade honom för att han lyckats ta en läkarexamen tack vare det vita bruset. Han hade provat växelvis med medicin och brus och tyckte att bruset var bättre.
– För de allra flesta är bruset störande, men för vissa personer och under vissa betingelser så är bruset bra, säger Göran Söderlund, lektor vid Göteborgs universitet, professor i specialpedagogik vid Høgskulen på Vestlandet och världsledande brusforskare.
Okänt vad som händer i hjärnan
Bruset förstärker svaga signaler i hjärnan och hjälper hjärncellerna att prata bättre med varandra, vilket gör det lättare att fokusera på det som är viktigt. Minnet förbättras också. Fortfarande vet man inte vilken mekanism som ligger bakom effekten. Det vill Göran ta reda på.
– Det handlar om grundforskning på nervcellsnivå och jag skulle vilja använda olika hjärnavbildningstekniker som EEG och fMRI för att se exakt vad som händer var i hjärnan.
Bruset kan hjälpa många barn
Elever med uppmärksamhets- och inlärningsproblem har det svårt i skolan och senare i livet. Många lämnar grundskolan med ofullständiga betyg och är överrepresenterade i våra fängelser.
– Om vi kan hjälpa elever som har svårt att koncentrera sig med ett enkelt icke-farmakologiskt verktyg som brusljud så kan det göra en enorm skillnad för stora grupper barn i hela världen, säger Göran Söderlund, som har arbetat som lärare i 20 år innan han började forska.
Hyperaktiva barn påverkas negativt
Under arbetet med avhandlingen i början av 2000-talet var en hypotes att barn med adhd var mer lättstörda av distraherande ljud än barn utan adhd. Hypotesen var fel, det visade sig att de tvärtom blev bättre av brusljudet. När Göran Söderlund pratade med erfarna speciallärare bekräftade de hans fynd. Ju mer oväsen, desto lugnare blir de här barnen.
– Men det är viktigt att komma ihåg att 50 till 60 procent av alla människor blir sämre av brusljud. Därför vill vi defniniera vilka barn som blir hjälpta av bruset.
I en ännu ej publicerad studie med 50 barn med adhd-diagnos visade det sig till exempel att barn med hyperaktivitet påverkades negativt av brusljud. De skapar istället sitt eget brus genom att vara hyperaktiva och då verkar det bli för myclet med extra brusljud utifrån.
– För att hitta de som kan dra nytta av bruset behövs det större studier med 200 - 300 barn inom hela spektrat av neuropsykiatriska funktionshinder.
Också barn utan diagnos blir hjälpta
Adhd beräknas förekomma hos mellan fem och sju procent av alla barn och vara dubbelt så vanligt hos pojkar (5-9 procent) som hos flickor (3-5 procent). Här finns det många som blir hjälpta av brusljud.
Göran Söderlunds forskning visar att barn utan diagnos som har uppmärksamhetsproblem enligt deras lärare också verkar bli bättre av bruset. Under de senaste 15 åren har han genomfört över femton mindre studier på effekterna av vitt brus på barn med eller utan adhd. Barnen genomförde olika tester medan de lyssnade till vitt brus i hörlurar. Barnen med svårast uppmärksamhetsproblem och inlärningssvårigheter var också de som fick bäst resultat genom att ha brus i öronen.
Goda läsare blev sämre
I en studie med 82 barn blev de med små läsproblem sämre av bruset och de goda läsarna blev klart sämre medan de med stora läsproblem blev bättre. Barn med stora läsproblem blir bättre av visuellt pixelbrus, det flimmer som brukar kallas myrornas krig. Forskarna testade fyra nivåer av visuellt brus och de två i mitten gav de bästa resultatet för dessa barn.
– Det är otroligt spännande men studien måste replikeras säger Göran Söderlund.
För mycket neuralt brus i hjärnan
Ungefär hälften av de som har en neuropsykiatrisk diagnos har också dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter.
– Både dyslektiker och de med adhd verkar ha för mycket nerualt brus i hjärnan. Det gör att neuronerna fyrar av lite hur som helt och är dåliga på att prata med varandra så att signalerna går vilse i hjärnan. Därför är det också intressant att nästan ingen har forskat på att ge adhd-medicin till dyslektiker.
Just nu testar Göran Söderlund både visuellt och auditivt brus på barn med adhd och läs- och skrivproblem och jämför med barn som inte har dessa problem. Det är den första studien i världen som testar brus på dessa målgrupper samtidigt och som testar visuellt brus på högre kognition som ordavkodning och minne.
– Det verkar som att låga nivåer av brus kan få även barn utan adhd och läs-och skrivsvårigheter att prestera något bättre.
Brus istället för mediciner
Forskningen har visat att barn med adhd har för mycket neuralt brus, jämfört med barn utan adhd. Därför får de metylfenidat, en medicin som påverkar dopaminsystemet så att mängden neuralt brus i hjärnan minskar, vilket en tysk studie visat. (Pertermann et al., 2019).
– Jag vill kopiera studien och ge barnen brus istället för medicin för att se om vi får samma effekt så att mängden neuralt brus minskar också av brusljudet.
Göran Söderlund tror att brus till viss del kan ersätta eller vara ett komplement till adhd-medicin och göra att dosen kan sänkas. Effekten av medicinerna mäts framför allt på adhd-symtom, beteenden som tydligt märks i ett klassrum, medan effekten av medicin på kognition och minne är mer oklar.
Brus påverkar kognitionen
– De båda behandlingarna täcker alltså in olika områden. Brus-terapin ger så vitt vi vet inga effekter på beteendet men däremot på kognitionen, bland annat enligt en ännu opublicerad studie av unga vuxna i Tyskland. Man får med andra ord inte en ökad impulskontroll av att lyssna på brus.
Ett långtidsproblem med all typ av adhd-medicin, är att du måste höja dosen efter hand för att få önskad effekt.
– Kan man med hjälp av brus, sänka dosen och kanske ta bort behandling över helger och skollov, minskar den typen av problem.
Text: Ragnhild Larsson
