Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Att känna sig hemma i sin kropp

Publicerad

Johanna Kling forskar om kroppsuppfattning. I sin avhandling undersökte hon hur kroppsmissnöje under tonåren hänger ihop med identitetsförvirring i unga vuxenåren. Hon undersökte också på vilka olika sätt, både positiva och negativa, kroppen kan vara viktig för identitetskänslan hos unga vuxna.

Johanna KlingJohanna Kling forskar om kroppsuppfattning och har nyligen disputerat med avhandlingen Being at home in one’s body. Body image in light of identity development.

I sin avhandling sammanförde Johanna två forskningsområden för att undersöka hur kroppsuppfattning förhåller sig till identitetsutveckling.

Begreppet kroppsuppfattning används för att beskriva tankar och känslor som har med vår kropp och vårt utseende att göra. Är tankarna och känslorna negativa brukar man prata om kroppsmissnöje. Identitet brukar definieras som en känsla av att vara samma person över tid och i olika sammanhang.

– Mer konkret har jag tittat på hur kroppsmissnöje under tonåren hänger ihop med identitetsförvirring i unga vuxenåren. Jag har också undersökt på vilka olika sätt, både positiva och negativa, kroppen kan vara viktig för identitetskänslan hos unga vuxna.

Resultatet visade att hur vi uppfattar våra kroppar påverkar också hur vi uppfattar oss själva som personer. Att vara missnöjd med sin kropp tidigt i livet kan även medföra andra problem senare.

– I samhället finns en föreställning om att kroppsmissnöje är något som hör tonåren till, men min och andras forskning visar att utöver att orsaka lidande under ungdomsåren hänger kroppsmissnöje även ihop med en mängd andra problem senare i livet. Min avhandling visar till exempel att personer som är missnöjda med sina utseenden och kroppar under tonåren är också i större utsträckning mer förvirrade kring sin identitet som vuxna. De brottas med fler frågor kring vilka de är och vad de vill få ut av livet än de som har en mer positiv uppfattning om sin kropp.

Att förstå hur kropp och identitet relaterar till varandra är viktigt för att kunna förstå komplexiteten i unga vuxnas välmående. En slutsats Johanna drar är att det behövs tidiga insatser för att främja positiv kroppsuppfattning hos barn och unga.

Genom att inkludera och diskutera kroppsuppfattningen som en del av utvecklingspsykologin i allmänhet, och identitetsteorier i synnerhet, bidrar avhandlingen inte enbart med resultat inom forskningsområdet utan även med fördjupad teoretisk förståelse om sambandet mellan kroppsuppfattning och identitetsutveckling.


Mer information:

Being at home in one’s body. Body image in light of identity development.
Avhandlingen kan laddas ned på: http://hdl.handle.net/2077/60176

Kontakt: Johanna Kling, telefon: 031-786 1842, e-post: johanna.kling@psy.gu.se