Hoppa till huvudinnehåll
Bild
PerEric Persson, arkitekt KUB arkitekter.
PerEric Persson, vars kontor KUB arkitekter fick i uppdrag att gestalta Humanisten, vid pelarna som är en blinkning till Världsutställningen 1923. Tittar man riktigt noga, ser pelarna inte riktigt likadana ut.
Foto: Sara Sandbacka
Länkstig

Arkitekten om nya Humanisten

Publicerad

Arkitekturen i nya Humanisten ska spegla det resonerande, vridande och vändande draget som finns inom humaniora.
– Betongpelarna ser till exempel inte helt likadana ut. Vi vill att man som betraktare ska få något att fundera på, säger PerEric Persson, arkitekt, vars kontor KUB arkitekter fick uppdraget att rita Humanisten.

Bild
PerEric Persson, KUB arkitekter.
PerEric Persson.
Foto: Sara Sandbacka

2011 bjöd fastighetsägaren Akademiska Hus in fyra arkitektkontor till att delta i ett parallellt arkitektuppdrag. Kontoren fick i uppdrag att ta fram förslag på hur en om- och tillbyggnad av Humanistiska fakultetens nya byggnad skulle kunna se ut. KUB arkitekter med PerEric Persson och Peter Schalin som ansvariga arkitekter vann uppdraget.

– I vårt förslag fanns tre bärande idéer. Genom att sänka cykelbanan som går tvärs igenom området, kunde vi koppla ihop en tillbyggnad med den befintliga byggnaden och i två plan få stora sammanhängande ytor, berättar PerEric Persson.

– Vi var också väldigt rädda om parken och ville inte göra stor åverkan på den. Därför ville vi trycka tillbaka tillbyggnaden och gömma den i grönskan. När man står framför Humanisten och har perspektivet nerifrån, så faller därför tillbyggnaden undan, bakåt mot berget.

Önskan om att manifestera sig

Samtidigt så fanns det en önskan från fakulteten att manifestera sig. För att uppfylla det önskemålet så hämtade arkitekterna bland annat inspiration från Världsutställningen 1923 och dess minneshall, med det ståtliga tempelmotivet.

Den var belägen nästan på samma plats som den nya huvudentrén nu är placerad.

– Som en åminnelse av det som har varit, men med en mer nutida och till sin omgivning mer anpassad utformning. Vi ville att entrémotivet skulle bli tydligt men inte för pompöst. Det är därför pelarna mot parken är utformad med avsmalnande olikvända kortsidor. Det gör att pelarraden med dagsljusets förändring får ett mer finurligt och varierat uttryck, säger PerEric Persson.

PerEric Persson, KUB arkitekter, i trappan i nya Humanisten.
I Humanisten ska alla kunna hitta sin plats, beroende på dagsform. Vill du betrakta eller bli betraktad? I trappan där PerEric Persson, arkitekt KUB arkitekter, sitter är Humanistens hjärta och samlingsplats.<br /> Foto: Sara Sandbacka
Foto: Sara Sandbacka

Behövde växa på höjden

I ett parallellt arkitektuppdrag, som är en upphandlingsform, kan det ursprungliga tävlingsförslaget bearbetas utifrån verksamhetens behov. Under åren som lokalplaneringen av nya Humanisten pågick, 2012-2016, expanderade Humanistiska fakulteten kraftigt på forskarsidan. Fakulteten ville i det läget inte riskera att den nya byggnaden skulle bli för liten för framtidens behov. Därför utökades antalet kvadratmeter, och nybyggnaden fick växa på höjden.

– Det var en arkitektonisk utmaning att anpassa tävlingsförslaget mot de nya programkraven som radikalt ökade på byggnadsvolymen. Trots de förändrade kraven tycker jag att byggnaden fungerar mycket bra, både på sin plats och i sitt förhållande till omgivningen.

Bra diskussioner

Humanisten är ett stort och omfattande projekt som har pågått under lång tid. Första ritningarna togs fram redan 2006 Det har engagerat många människor och slutresultatet har enligt PerEric Persson varit helt och hållet beroende av bra samarbete.

– Det har fungerat mycket bra och alla inblandade har verkligen bistått på bästa sätt för att lösa alla nya önskemål och frågeställningar som dykt upp under processen, säger PerEric Persson som poängterar att det har varit mycket bra diskussioner med verksamheten för att få saker på sin rätta plats.

Plats för alla dagsformer

Byggnaden har inte kunnat tas riktigt i bruk ännu på grund av pandemin, och är också låst förutom för studenter och medarbetare.

– Det ska bli spännande att få se få se hur byggnaden används när den så småningom fullt ut börjar befolkas. Hur det stora trapprummet kommer att användas, och att alla kan hitta sin plats och uppskatta de nya möjligheterna med bygget.

Näckrosen en ”fantastisk miljö”

Humanisten är först ut av de stora om- och nybyggnadsprojekt som pågår i universitetsområdet Näckrosen. PerEric Persson följer med intresse även de andra projekten nytt universitetsbibliotek och ny byggnad för Konstnärliga fakulteten.

– Hela utvecklingen av Näckrosenområdet är mycket intressant och viktigt. Det är en fantastisk miljö att kunna organisera sig runt den stora, vackra parken och att studenter, forskare och allmänhet ska kunna träffas på ett enkelt och naturligt sätt. Jag tror att kontentan av detta kommer att bli mycket bra, säger PerEric Persson.