Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Sigmund Freud och Karl Marx
Länkstig

Arbetslivets ohållbarhet i fokus i Jonsered

Publicerad

Läkare, psykologer, psykoanalytiker, sociologer och idéhistoriker samlades på Jonsered för att diskutera hållbart samhälle med utgångspunkt i Sven-Eric Liedmans och Per Magnus Johanssons uppmärksammade bok ”En spricka i språket: Marx och Freud – våra samtida”

Vid Jonseredsseminariet ”Hållbart samhälle enligt Marx och Freud” den 23 januari 2019 fick idéhistoriker Sven-Eric Liedman och psykoanalytikern Per Magnus Johansson möjlighet att tillsammans med en skara initierade praktiker och teoretiker diskutera Marx och Freuds aktualitet för oss idag.

Vikten av att frigöra sig från den dogmatism som genom historien fjättrat både Marx och Freuds teorier underströks omedelbart.

I fokus för mötet stod Marx och Freuds respektive teorier om det moderna arbetets alienation och om främlingskap inför kulturen. Hur kan dessa hjälpa oss att bättre förstå nutidens allt skörare samhällsgemenskaper, alltmer växande klyftor och allt tydligare auktoritära system under frammarsch?

Vad gör "pseudoarbete" med människor?

Frågan om människors främlingskap är central för både Marx och Freud konstaterar Sven-Eric Liedman, och tog de allt ökade kraven inom arbetslivet som exempel. I dagens arbete ställs alltmer artfrämmande krav och emellanåt resulterar det i så kallat ”pseudoarbete”: arbete utan mening till vare sig syfte, innehåll, form, gemenskap och resultat.

Enligt Liedman leder detta till en vittgående alienation: att känna sig främmande inför sina arbetsuppgifter, inför sina arbetskamrater men också inför sig själv: ”Var finns jag i denna hantering?”

Per Magnus Johansson utvecklar tanken. Om psykologer inom psykiatrin i genomsnitt möter 1,2 patienter per dag, vad gör man i så fall under resterande timmar av sin arbetsdag? Går på möten? Konferenser? Spelar tv-spel?

En situation med till ytterlighet minimerad kärnverksamhet är i längden ohållbar, både för en själv och för det man gör. Det leder till vantrivsel och längtan att arbetsdagen snart ska vara över.

Det krävs att man utvecklar en kärlek till sitt arbete för att det skall meningsbärande, menar Magnus Johansson fram. Sven-Eric Liedman anger tre grundläggande skäl till att arbeta, utöver det basala att få en lön att leva på:

  • Känslan av att göra nytta, att åstadkomma något, att förändra något.
  • Längtan efter att arbeta i gemenskap anses som utvecklande.
  • Känslan av att arbetet berikar en på ett personligt plan.

Från ekorrhjul till fromma utopier

Diskussionen som följde mellan seminariets deltagare kom att handla om arbetets mening, människors inflytande och makt över sin situation, det omtalade ekorrhjulet, det irrationella systemet med att låta blåbär plockas i Sverige, packas i annat land för att sedan skeppas tillbaka till Sverige för försäljning.

Frågan om det någonsin funnits ett hållbart samhälle kom också upp. Är inte tanken på ett hållbart samhälle egentligen bara en from förhoppning, en utopi? Vad är då det hållbara, och vad är det ohållbara när samhällsklyftorna ökar och rika blir rikare och fattiga fattigare? Var finns den naturliga platsen för gemenskap? Hur förmår man människor att hitta sina inneboende förmågor?

Ett svar på dessa frågor som också diskuterades var folkbildningens möjligheter och folkhögskolornas naturliga plats för tillhörighet. Ytterligare frågor som togs upp var vårt, i mångt och mycket, rationella samhälle och vikten av att skapa mer förnuft i det rationella systemet, samt att vi människor behöver tid; tid att berätta vår historia och tid att tala med varandra.