Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Vi kan påverka hur åldrandet blir

Boo Johansson, professor i psykologi, särskilt geropsykologi. Forskar om psykisk hälsa, minne och tankeförmåga under åldrandet. Leder forskargruppen ADA-GERO.

Jag forskar om psykisk hälsa, minne och tankeförmåga på äldre dar. Målet är att få en bättre förståelse för vad som händer när vi åldras och att skilja ut ett normalt åldrande från ett åldrande med olika typer av problem. Bristande minne och tankeförmåga, liksom nedstämdhet, ses inte längre som uttryck för ett normalt åldrande. Idag har äldre skäl att kräva utredning och behandling vid sådana förändringar och tillstånd.

Bild
Boo Johansson
Foto: Johan Wingborg

Öka tilltron till de möjligheter som finns

Vi lever allt längre och det finns en helt annan syn på vad vi kan göra för att få ett gott och värdefullt åldrande. Med vår forskning kan vi öka tilltron till de möjligheter som finns på äldre dar, att det lönar sig att vara aktiv och hålla hjärnan igång, att det går att påverka hur åldrandet blir.

Få studier på äldre

Precis som många andra var jag fokuserad på att jobba med barn och unga en gång i tiden, men när jag började jobba med äldre, tyckte jag att det var mycket mer intressant. Istället för att det fanns ett stort frågetecken inför hur det skulle bli, fick jag vara med och utforska hur det hade varit och vilka lärdomar vi kunde dra av det. När jag började forska i mitten av 70-talet fanns det väldigt lite forskning om äldre. Det var ett stort vitt fält med många naiva föreställningar om åldrandet. Idag vet vi mycket mer. Då byggde kunskapen ofta på enstaka fall eller speciella grupper av äldre som sökte hjälp för olika sjukdomar.

Fortsatt engagemang istället för gungstol

Våra stora befolkningsstudier har gett oss en mer nyanserad bild och betydligt bättre förståelse för äldres olikheter. Kronologisk ålder blir en allt sämre markör med stigande ålder för hälsa och funktion i den äldre befolkningen. Vi vet mycket mer om åldrandets underliggande mekanismer och uttrycksformer och om betydelsen av genetiska faktorer. Inte minst effekter av den sociala och fysiska miljön, liksom om hur förväntningar på äldre har ändrats. Vi kan därför numer rekommendera att vi fortsätter engagera oss på olika sätt, snarare än att sätta oss i gungstolen.

Genetiken stor betydelse för kognitiva förmågor

Ett av de största genomslagen i vår forskning är en stor studie där vi under en tioårsperiod undersökte förändringar hos par av enäggs- och tvåäggstvillingar. De var 80 år och äldre när vi började. Vi kunde visa att genetiken har stor betydelse för våra kognitiva förmågor även högt upp i åldrarna. En annan viktig insikt från min forskning är att minne och tankeförmåga i hög ålder har ett starkare samband med antal år man har kvar att leva, jämfört med hur många år man faktiskt levt. Kronologisk ålder blir alltså en allt sämre markör sent i livet för vad vi kan förvänta oss av dessa hjärnfunktioner. Vi har visat att det börjar gå utför upp till 14 år innan en person avlider. Detta är resultat från den stora befolkningsstudien H70 där vi följer samma individer under lång tid och med många olika undersökningar. Sådana uppföljningsstudier är särskilt viktiga för att förstå vad som händer när vi åldras och varför.