Vi förbättrar diagnostiken för hjärnsjukdomar
Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och University College London samt överläkare i klinisk kemi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Forskar på biomarkörer för kapabilitetsinskränkande hjärnsjukdomar. Ingår i gruppen NEUROCHEM.
Hjärnsjukdomar som Alzheimers sjukdom är vanliga och inskränker verkligen de drabbades kapabilitet. Idag saknas det effektiva behandlingar som bromsar upp utvecklingen av de här sjukdomarna. Om vi kan bidra till förbättrad diagnostik och bättre läkemedel, hoppas vi att människor kan åldras, med mindre risk för att just dessa sjukdomar ska förstöra våra hjärnfunktioner.
Blodtester för tidig upptäckt
Vi vill utveckla bättre tester för att se förändringar i hjärnan vid olika typer av sjukdomar, till exempel Alzheimers sjukdom. Vi jobbar mycket med ryggvätska, en vattenklar vätska som finns runt och i hjärnan och ryggmärgen och badar nervcellerna, men utvecklar även enklare blodtester. Vi har till exempel utvecklat blodtester för att kunna upptäcka skador i nervcellerna, som gör att man kan identifiera neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimers, redan hos distriktsläkaren. Ett positivt resultat på blodtestet skulle kunna användas för att bestämma vem man ska skicka till minnesmottagningen för att utredas vidare.
Förbättra diagnostiken
Syftet med vår forskning är att förbättra diagnostiken och lära oss mer om sjukdomsprocesserna. Den långsiktiga målsättningen är att få fram bättre läkemedel. Det finns redan bra läkemedel, men de måste sättas in redan innan man har symptom och då behövs biomarkörerna för att ta reda på vilka som har skador på nervcellerna.
Vill göra studie på friska medelålders
Det är fascinerande att se hur känsliga våra mätmetoder nu har blivit. Och vi ska försöka se till att de blir ännu känsligare! Om jag fick mer resurser skulle jag vilja genomföra en studie på 2000 friska medelålders människor över 30 år där man sänker nivån i hjärnan av molekylen beta-amyloid som är kopplad till Alzheimers sjukdom, med 30 procent, för att se om det förhindrar uppkomst av Alzheimerassocierade hjärnförändringar i 70-årsåldern jämfört med placebo. Mycket talar för att detta skulle kunna förebygga amyloidklumpsbildningen i hjärnan och därmed ta bort åtminstone en del av det molekylära underlaget för Alzheimers sjukdom.
Säker behandling
Det viktigaste för den här typen av intervention är dock att behandlingen är säker och inte har några biverkningar, vilket i dagsläget är särskilt viktigt att utreda eftersom höga doser av en molekyl kallad BACE1-hämmare, som minskar beta -amyloidkoncentrationen, precis visade sig påverka nervcellsfunktionen negativt i en klinisk prövning.