Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Linda Johansson i laboratoriet på Institutionen för biomedicin
I sin forskning undersöker Linda Johansson samspelet mellan två receptorer för melatonin i hjärnan.
Foto: Elin Lindström
Länkstig

Linda Johansson undersöker svårfångade receptorer

Publicerad

Efter sex år i USA är Linda Johansson tillbaka på Medicinareberget i Göteborg. Med avancerade mikroskopiska metoder undersöker hon samspelet mellan två receptorer för melatonin i hjärnan. I förlängningen kan forskningen sannolikt ge bättre behandling vid bland annat insomningssvårigheter.

Linda Johansson är en av de unga forskare som nyligen utsågs till Framtidens forskningsledare av SSF. Under sin forskarutbildning här på Medicinareberget blev hon expert på den nya avbildningstekniken röntgenfri elektronlaser där kristaller av nano-storlek används för att fixera det som ska avbildas.

Efter disputationen var hon under sex år postdoktor i USA, där hon tog steget från bakteriell till human biokemi, och började arbeta med G-proteinkopplade receptorer hos människa. Dessa receptorer är den vanligaste typen i människa, och en mycket stor andel av de läkemedel som finns använder just dessa receptorer för att påverka kroppen på olika sätt.

Tillbaka till startpunkten

Hon kom tillbaka till Göteborg i julas, och etablerar nu en ny grupp och en ny forskningslinje på Medicinareberget. Gruppen ska fokusera på hur de två melatoninreceptorerna, som kallas MT1 och MT2, går ihop och bildar ett komplex (en så kallad dimer). Hon ska studera både struktur och funktion hos detta komplex, vilket har andra egenskaper än de två receptorerna var för sig.

– Det är en stor utmaning att bestämma deras struktur, eftersom de rör sig och ändrar form. De är väldigt flexibla, och det är en del av deras funktion att de kan skifta mellan aktivt och inaktivt läge. Därför måste vi måste stabilisera proteiner i ett av dessa två lägen för att kunna få kristaller, och det är svårt utan att förstöra funktionen, säger Linda Johansson, som ska använda ett avancerat cryoelektron-mikroskop placerat vid SciLifeLab i Stockholm för att fånga fler lägen hos proteinerna.

Undvika onödiga biverkningar

Genom ökad kunskap om hur receptorerna fungerar finns stora möjligheter att utveckla läkemedel som mer selektivt binder till den mest relevanta receptorn, och därmed undvika onödiga biverkningar för till exempel insomningsläkemedel. Forskningen kan också leda till nya måltavlor för behandling av diabetes typ 2.

Som medicinsk strukturbiolog har hon och hennes grupp en nisch att fylla vid Institutionen för biomedicin. Institutionen har en fantastisk bredd, och hon ser fram emot de samarbeten som kan uppstå.

– Jag har fått ett jättefint välkomnande på institutionen och fick genast plats i ett laboratorium så att jag kan komma igång. Jag har ju lång träning med mig från USA, och jag gör mycket arbete själv, från att klona dna och odla celler, till att preparera protein och att genomföra olika optimeringar, berättar Linda Johansson.

Stiftelsen för strategisk forskning - Framtidens forskningsledare

SciLifeLab

Text och foto: Elin Lindström