Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Kyrkans föremål – beskrivande lexikon

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för kulturvård

Kort beskrivning

Kyrkans föremål – beskrivande lexikon utkom i sin första upplaga våren 2015. Den ska nu komma ut i sin tredje utgåva och arbetet med uppdatering av föremålsorden pågår. Med kunskaperna som lexikonet ger kan både tillsynen av och kunskapen om föremål och inventarier öka i stället för att minska.

Bakgrund

Kyrkobyggnaderna ägs idag av församlingarna och är därmed inte längre statligt ägda offentliga rum. Det innebär att kyrko­bygg­na­derna med inventarier och föremål är utsatta för den risk som Svenska kyrkans mins­kande med­lems­antal och därmed medlems­intäk­ter med försämrad eko­no­mi som följd inne­bär. I många kyr­kor både i städerna och på landsbygden håller man inte längre regelbundet gudstjänster eller andra sammankomster.

Om lexikonet

Med kunskaperna som lexiko­net ger kan både tillsynen av och kun­skapen om föremål och inventarier öka i stället för att minska. Kulturmiljölagens 4 kapitel (KML 1988:950) skyddar alla svenska kyrkor uppförda till och med år 1939 med sina inventarier och föremål. Det är ungefär 2500 kyrkor och av dessa är runt 1000 från me­del­tiden. Antalet skyddade föremål och inventarier i dessa kyrkor upp­går till många tiotu­sen­tal och detta bestånd utgör Sveriges kvantitets­mässigt mest samman­hållna kul­tur­historiska arv av föremål. Föremålen i kyrkorna är till stor del tillverkade i Sverige men det finns många exempel på impor­terade föremål, till exempel flamländska altarskåp från 1400-talets slut.

Lexikonet upptar 495 olika föremålsord, varav 151 är se hänvisningar indelade i 24 huvudgrup­per. Indelningen av lexikonets föremålsgrupper utgår från Riksantikvarieämbetets Förteckning över kyrklig inredning och kyrkliga inventarier KSAK. När vi började leta föremålsord visade de sig vara många fler än i KSAK. De tillkommande föremåls­orden har vi hittat i bokverket Sveriges kyrkor, i Histo­­riska museets före­målsdatabas och i andra bilddatabaser och i annan special­littera­tur. Lexikonet skrevs för att förklara och upprätthålla de kultur­historiskt skyddade föremå­lens namn i vårt minne och därigenom vara ett hjälpmedel för att hantera dessa. Kunskapen om de liturgis­ka föremålen och andra kyrkliga begrepp har minskat snabbt under senare år. För att be­skri­va föremålen i de svenska kyrkorna är det ju nödvän­digt att  kunna namnge dem, att ge dem en korrekt termi­no­logi. Vem kan skilja mellan halslin, hand­lin och huvudlin?  Och vem vet vad en monstrans, ett epitafium eller en patén är? I artiklarna beskrivs före­målens material och mått, deras utformning under olika historiska tids­perioder samt teknik och dekor. Föremålens liturgiska funktion och geografiska aspekter berörs kortfattat. Föremålsorden har i förekom­man­de fall försetts med sitt latinska ursprung. Många möjliga ord är mer eller mindre synonyma, t.ex. ”altartavla” och ”altaruppsättning” och se hän­vis­ningar används därför flitigt. Artiklarna har hållits relativt kort­fattade, men inom varje kapitel finns en eller flera längre artiklar;  21 artiklar är på en till två sidor och fem är två till tre sidor långa. Kapitlet om böcker och doku­ment bygger på en invente­ring i Skara stift och i det ka­pit­­let är fem av artiklarna mer än en sida lång. Orglarna i kyrkorna är komplicerade instru­ment vilket medförde att fyra av dessa artik­lar är över två sidor långa.

Illustrationer

Att en bild säger mer är tusen ord är ett välkänt uttryck, och det är väsentligt med illustra­tioner när man arbetar fram ett lexikon. För att tydliggöra föremålen valde vi att exempli­fiera dem med teckningar av specifika, igen­­känn­bara föremål från olika tidsperioder och i olika utföranden. Till exempel kan en detalj i ett större föremål markeras och på det sättet särskiljas från hela före­må­let.

Projektgrupp

Charlotta Hanner Nordstrand (red.), Joakim Hansson (1960-2017) Högskolan Gotland, Gunnel Berggrén Uppsala domkyrkas textilkonserveringsateljé, Fanny Stenback papperskonservator, Lotta Möller layout, textred. och illustration, Maria Henje illustration.

Referensgrupp

Matilda Dahlquist – stiftsantikvarie Göteborgs stift nu på Länsstyrelsen Västra Götaland, Sara Strindevall – kyrkoantikvarie Göteborgs stift , Heikki Ranta – stiftsantikvarie Lunds stift, Ulrika Beskow – stiftsjurist Västerås stift, Berit Lundqvist – textilkonsulent Västerås stift, Björn Siggeström - konservator, Björn Bäckersten - kyrkoherde, Carl-Johan Bergsten – univ.lektor, Anders Gustavsson - professor, Johnny Hagberg - kyrkoherde. Utgivare: Skara Stiftshistoriska sällska och Göteborgs universitet. I redaktionsgruppen ingick inled­nings­vis Anna-Gretha Eriksson – antikvarie RAÄ och Anna Adrian – konservator GSM.

Projektgrupp

Charlotta Hanner Nordstrand (red.)

Joakim Hansson (1960-2017) Högskolan Gotland

Gunnel Berggrén Uppsala domkyrkas textilkonserveringsateljé

Fanny Stenback papperskonservator

Lotta Möller layout, textred. och illustrationer

Maria Henje illustrationer