Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Gästfrihetens tvetydighet och den interkulturella integrationen i europeiska gränszoner, ca. 1000-1350

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
4.169.000SEK
Projekttid
2021 - 2024
Projektägare
Institutionen för historiska studier

Finansiär
Vetenskapsrådet

Kort beskrivning

Detta internationella projekt studerar hur gästfrihet har uttryckts och vilken betydelse den haft som medel för interkulturell integration och fientlighet i europeiska gränsområden, ca. 1000–1350.

Detta projekt studerar hur gästfrihet har uttryckts och vilken betydelse den haft som medel för interkulturell integration och fientlighet i europeiska gränsområden, ca. 1000–1350. Den rådande uppfattningen är att gästfrihet, såsom gästabud och generositet gentemot främlingar, alltid har fungerat som ett gynnsamt socialt kitt. En sådan uppfattning menar vi är alltför ensidig. Gästfrihet är i själva verket ett dubbelbottnat maktmedel som etablerar en obalans i status mellan värdar och gäster, och har potential att såväl skapa som undergräva tillit dem emellan.

Syfte och forskningsfrågor

Projektet fokuserar på de europeiska områden som expanderade i takt med kristendomens frammarsch, där de interkulturella mötenas oförutsägbarhet var som störst: i koloniserings- och missionstidens nordöstra Europa samt i korstågsområden i Mellanöstern. I centrum står fyra frågor: 1. Hur hanterades och utnyttjades gästfrihetens tvetydighet? 2. På vilket sätt påverkade relationer mellan värdar och gäster interkulturell sammanhållning och fientlighet? 3. Hur förhandlade man mellan motstridiga kulturella uppfattningar och normer kring gästfrihet? 4. Hur förändrades gästfrihetens sociala koder och innebörd i Västeuropa visavi dess gränsområden under denna period?

Bakgrunden till projektet utgörs av tre forskningsfält inom medeltidsstudier: festligheter och gåvoutbyte som styrmedel i förmoderna samhällen, interkulturella möten samt europeiska gränssamhällen.

Teori

Teoretiska utgångspunkter tas i kulturfilosofisk forskning som hävdar att gästfriheten och dess uttryck bör ses som ett paradexempel på kulturellt tvetydighet – ett tröskelfenomen där vägen till fientlighet mellan värdar och gäster är lika sannolik som den till frändskap – snarare än som ett enkelriktat integrationsmedel. Relationer mellan värdar och gäster fungerade därför som dynamiska, och ofta oförutsägbara, medel för identitets- och statusskapande. Projektets signifikans och innovationspotential ligger i att det studerar osäkra relationer och identitetsskapande i de naturliga laboratorier av tvetydighet, misstro och konflikt där gästfrihetens integrationsförmåga var som svagast, dvs. i europeiska gränsområden där kristna mötte representanter från andra kulturer och religioner. Vi studerar därför relationer mellan värdar och gäster som ett transkulturellt fenomen.

Metod

Metodologiskt görs analysen utifrån två övergripande uttryck av gästfrihet: rituellt och diskursivt. Genom rituella och sociala praktiker synliggör vi hur historiska aktörer använde sig av och förhandlade mellan motstridiga kulturella uppfattningar av gästfrihet genom konkreta möten, såsom festligheter och gåvoutbyten, antingen för att uppnå fred eller för att dominera och skämma ut sina motståndare. Genom den diskursiva nivån studerar vi på vilket sätt utsagor, metaforer och idéer grundade i gästfrihetens språk bidrog till skapandet av identiteter och självförståelse hos parterna, och i vilken grad de förstärkte eller suddade ut kulturella skillnader dem emellan.

Projektets resultat kommer att presenteras som fallstudier av gästfrihetens tvetydighet i olika kontexter. De specifika studierna kommer bl.a. genom textmining bidra med viktig kartläggning av olika uppfattningar om gästfriheten (hospitalitas) i Västeuropa visavi de två utvalda gränsområdena. Fallstudierna fokuserar även på exempel av osäker gästfrihet såsom möten mellan missionärer, korstågsfararskaror och hedningar i Pommern och Preussen samt bland korstågsfarare och deras muslimska motståndare i Mellanöstern från 1000- till 1350-talet. Material för studierna utgörs framförallt av historiografiska och hagiografiska texter.

Relevans

Projektets samhällsrelevans ligger i att den kommer bidra med ny kunskap om vilken roll gästfrihet spelade – och kan spela – i multikulturella och polariserade samhällen, särskilt under konfliktfyllda perioder.

Forskningsmedlemmar

Wojtek Jezierski, Associate Professor at:
Department of Historical Studies, University of Gothenburg
Department of Archaeology, Conservation and History, University of Oslo
School of Historical and Contemporary Studies, Södertörn University

Lars Kjær, Associate Professor, Head of Faculty & Senior Lecturer in Medieval History at New College of the Humanities (London)

Tim Geelhaar, Associate Professor at Historisches Seminar, Goethe Universität, Frankfurt am Main