Bild
Äpplen på en loppmarknad
Foto: Patrik Zapata
Länkstig

Förändrade roller och framväxande nätverk

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
5 900 000
Projekttid
2020 - 2023
Projektägare
Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet

Kort beskrivning

Mer detaljerad beskrivning längre ned. Lokala initiativ för arbetsmarknadsintegration står i centrum för det här projektet. Kännetecknande för dessa initiativ är att de tar form och utvecklas lokalt i samverkan mellan kommuner, andra offentliga organisationer, företag och ideella organisationer. I detta sammanhang, där innovativa initiativ utvecklas i lokal samverkan, har kommunerna en särskilt viktig roll. Kommunerna är ofta initiativtagare till och stödjare av initiativen samtidigt som de har en vital uppgift att förmedla erfarenheter och möjliggöra lärande från initiativen inte minst för andra kommuner och lokala aktörer i andra delar av landet.

Video (37:50)
Den samhälleliga utmaningen

Förändrade roller och framväxande nätverk. Kommuner som arbetsgivare, upphandlare och entreprenör i arbetsmarknadsintegration

I projektet fokuserar vi på kommunernas roll i skapandet och spridningen av lokala, innovativa initiativ för arbetsmarknadsintegration av utrikesfödda.

Bild
Foto: Maria José Zapata
Foto: Maria José Zapata

Tre roller, som i tidigare studier visat sig vara viktiga i lokala arbetsmarknadsinitiativ fokuseras i projektet: kommunen som upphandlare, kommunen som arbetsgivare, och kommunen som entreprenör.  I alla dessa roller driver, stödjer, styr och organiserar kommuner integrationspolitiska insatser i samverkan med andra – företag, ideella organisationer och offentliga myndigheter. Inom ramen för dessa roller studerar vi initiativ i flera olika kommuner genom att följa hur de utvecklas lokalt, och hur kunskap från dem sprids lokalt, regionalt och nationellt genom framväxande nätverk.

Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) är en form av företagande som vuxit i både antal och popularitet de senaste åren. Ett ASF är ett företag som bedriver kommersiell verksamhet men har som övergripande mål att skapa arbete och delaktighet och därigenom integrera människor i både arbete och samhällsliv. Ett ASF har alltså två ”affärsidéer”: det ena genom att producera varor och tjänster som säljs, och det andra genom att skapa social hållbarhet och integration genom arbete. I detta delprojekt studerar vi hur olika ASF arbetar med att integrera utlandsfödda genom att ge dem arbete och en meningsfull sysselsättning, men också kommunens viktiga roll att på olika sätt stötta ASF genom att köpa varor, tjänster och arbetsträning av dessa företag.

 

Kommuner upphandlar årligen varor och tjänster för mycket stora värden. I samband med dessa köp kan kommunerna, om och när de vill, ställa sysselsättningsfrämjande krav på sina leverantörer eller på annat sätt främja arbetsmarknadsintegration genom upphandling. Det kallas social upphandling (eller hållbar upphandling). Under senare år har användningen av social upphandling ökat i Sverige och många andra länder och nya arbetssätt utvecklas kontinuerligt, däribland metoder för att stimulera sysselsättning för personer som står utanför arbetsmarknaden. Upphandlingsmyndigheten har utvecklat omfattande stöd för sysselsättningsfrämjande upphandling samtidigt som kommunerna inspireras och lär av varandra i sin strävan att bättre nyttja potentialen i upphandling. I den här delstudien utforskar vi en handfull lokala initiativ för social upphandling där upphandlingsorganisation och vägval skiljer sig åt. Vi studerar också hur initiativen skalas upp genom kommunövergripande samverkan och genom upphandlingsmyndigheten nyetablerade ambassadörsnätverk för sysselsättningsfrämjande upphandling.

Kommuner är ofta en av de större arbetsgivarna inom kommunen. För att främja integration genom anställning är en strategi därför ofta att se över vilka kommunen själv kan anställa, göra anställningsbara eller underlätta inträdandet på arbetsmarknaden för. Frågan i det här delprojektet är hur. Genom fallstudier besvarar vi frågan och analyserar olika praktiska lösningar, dess konsekvenser och möjligheter. Fall vi studerar är:

Dala Återbyggdepå:
Borlänge energi har sedan länge vid sina avfallsåtervinningsscentraler arbetat med arbetsmarknadsintegration med goda resultat. Genom Återbyggdepå sammanför de dels avfallsåtervinning och vidgar det arbetet till att också involvera byggavfall och byggaktörer, en stor avfallsström som här involveras i förebyggande av avfall. Dels arbetsmarknadsintegration genom att anställa personer i behov av hjälp in på arbetsmarknaden. 

Västra Hisingen 
Vi följer tre fall på Västra Hisingen: Advisory board, som utifrån stadsdelens territorier samlar privata, civilsamhällets och offentliga aktörer för att berika, utveckla och integrera stadsdelen. Sen 2020 är stadsdelarna inte längre administrativa enheter i Göteborg, men arbetet fortsätter.

Gislaved:
Sedan 2020 är arbvux, SFI, vuxen- och yrkesutbildning samt ekonomiskt bistånd sammanslagna i Gislaved. Den bärande idén för organiseringen är att samla ansvaret och att kunna möta de olika behov individer mer koordinerat. Vi följer hur praktiken utvecklar sig från idén till praktik.

Umeå:
Umeå organiserar framgångsrikt social upphandling, som vi studerar i delprojektet social upphandling. Som ett led i det arbetet gjorde kommunen en studie av sig själv, vilka de själva kan anställa, hur arbetet kan utvecklas. Från den studien och framåt följer vi arbetet.

 

Från december 2021 till juni 2022 genomför vi, på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland, en studie om utbildningsplikten. Utbildningsplikten infördes den 1 januari 2018 och innebär att nyanlända med kort utbildning som ingår i etableringsprogrammet ska ta del av utbildning om det bedöms nödvändigt för att på sikt kunna matchas mot arbete. Det är kommunerna som tillhandahåller utbildningen som, enligt regler som träder i kraft under 2022, ska vara sammanhållen. Ungefär hälften av alla som skrivs in i etableringsprogrammet bedöms ha en kort utbildning och omfattas av utbildningsplikten. Hur arbetet med utbildningsplikten ser ut i kommunerna, vilka insatser som ges är i hög grad under uppbyggnad och hur de fungerar varierar mellan kommuner. Syftet med studien är att undersöka hur kommunerna i Västra Götaland arbetar med utbildningsplikten. Frågor som besvaras i studien är:

  • Vilka insatser, och i vilken omfattning erbjuds nyanlända insatser inom ramen för utbildningsplikten i Västra Götaland, och hur är kvalitén på det som erbjuds?
  • Hur definierar Arbetsförmedlingen lokalt och regionalt vad som kan ingå i utbildningsplikten?
  • Hur definierar kommuner i länet lokalt vad som kan ingå i utbildningsplikten?
  • Vilka framgångsfaktorer och förslag på förbättringar framkommer utifrån den teoretiska genomgången och det empiriska materialet?

We explore the policy developments in Northern European welfare states in the wake of the refugee crisis of the mid 2010s. We describe and compare how Denmark, Sweden, Germany and the Netherlands have reformed their integration programmes and policies during this period. We do this with the aim of analysing differences and similarities in the national policy responses as well as discussing potential lessons to be learned between countries. We utilize two conceptual approaches for categorising and analysing the policies in each of the countries. First, we classify the policies in terms of their focus on either the supply side, the demand side, or the matching side (the employment services). Then, we apply the terminology of carrots, sticks and sermons to the policies in order for us to assess whether the national approaches differ in terms of their use of positive incentives, negative incentives and persuasion.  We find that national policies developments have been strikingly similar across countries, although with minor differences.

Norbäck, Maria & Maria Jose Zapata Campos (2022) The market made us do it: Public procurement and collaborative labour market inclusion governance from below, Social Policy & Administration, DOI: 10.1111/spol.12787 

Ek Österberg, Emma & Martin Qvist (2022). Meta-governance as partial organization. Administration theory and praxis (online first)

Ravn, Rasmus, Ek Österberg, Emma & Thomsen, Trine (2022, forthcoming). Labour market policies and refugees – The case of Denmark, Sweden, the Netherlands and Germany. In: Albrekt Larsen, Christian (Eds.) Migrants and Welfare States: Balancing Dilemmas in Northern Europe. Edward Elgar

Ek Österberg, Emma, Maria Norbäck, Patrik Zapata och María José Zapata Campos (2021) Kommunen som upphandlare, entreprenör och arbetsgivare i arbetsmarknadsintegration av utrikesfödda. Förvaltningshögskolans rapporter 161. Förvaltningshögskolan, GU

Ek Österberg, Emma (2020). Att styra med upphandling – staten som marknadsaktör. I: Peter Ehn & Göran Sundström (red.). Statlig förvaltningspolitik för 2020-talet. En forskningsantologi. Statskontorets rapportserie Om offentlig sektor.

 

 


 

Ek Österberg, Emma: From policy to practice: lessons from labour market integration in Sweden. Presentation på konferensen “Global flows of migrants and their impact on north European welfare states”, Köpenhamn den 4 november 2021.

25 januari 2021 Feed-back-seminarium för Göteborgs stad. Emma Ek Österberg och Patrik Zapata, "(Socialt) hållbar utveckling"

Ek Österberg, Emma: Etablering och integration genom arbete – hur går det till i praktiken? Presentation för Akademin för Ekonomistyrning i Staten, Stockholm den 24 november 2021.

3 december 2020, Emma Ek Österberg, Tänka nytt i offentlig upphandling: utblickar mot forskning, praktik och förvaltningspolitik.

 

KIR
Foto: Henrik Sandgren
Foto: Patrik Zapata