En avestetiserad skol- och lärandekultur – En studie om lärprocessers estetiska dimensioner

I sin doktorsavhandling "En avestetiserad skol- och lärandekultur" beskriver och analyserar Marie-Louise Hansson Stenhammar lärprocessers innehåll i relation till begreppet estetiska lärprocesser. Marie-Louise Hansson Stenhammar utgår från de definitioner av estetiska lärprocesser som tidigare diskuterats inom såväl det konstnärliga som det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet. Centralt för en sådan definition är begrepp som kritisk reflektion, undersökande, experimenterande, problematiserande, kommunikation, kreativitet och fantasi.

Huvudresultatet visar att estetiska lärprocesser inte per automatik kan kopplas till undervisning i s.k. estetisk-praktiska ämnen. Den standardiserade lärprocessen, det vill säga de återkommande rutiner som är en del av skolans undervisningskultur; detaljrika genomgångar av hela arbetsprocessen från vad som ska göras till hur det ska göras, präglar även undervisningen i bild, musik och slöjd. Lärarna ger eleverna mycket litet utrymme för eget undersökande och experimenterande. Deras språkbruk formar även elevernas lärande- och kunskapssyn som synonymt med kvantitet samt hur de bearbetar skolans uppgifter i olika ämnens lärprocesser. Studien visar också att lärarna har en idealbild av lärprocessers innehåll som ligger i linje med hur estetiska lärprocesser definieras, men som inte är synlig i undervisningen.

Några förklarande orsaker, menar Marie-Louise Hansson Stenhammar, ligger i att interaktionsprocessen mellan lärare och elever fokuserar det slutgiltiga målet, det vill säga den fasta kunskap eleverna förväntas förvärva genom undervisningen. Elevers erfarenheter i form av intryck, bearbetning, ifrågasättande, reflektion och så vidare, uppmärksammas oftast inte som verktyg i lärprocesser. I relation till estetiska lärprocesser blir följden av denna didaktik och lärares retorik en avestetiserad undervisningsprocess oavsett ämne med syfte att reproducera kunskap.

Avhandlingen bygger på observationer och intervjuer som genomfördes i en musikklass, årskurs 5 med 29 elever och deras 5 lärare. Under sammanlagt fyra veckor observerades den dagliga undervisningen och elevernas klassrumsarbete enligt schema, med undantag för idrott och hälsa. Studiens resultat bygger även på avhandlingens förstudie ”Samtal kring lärandets process i en klass i årskurs 4–5” som även den genomfördes under fyra veckor.

Den 27 mars 2015 disputerade Marie-Louise Hansson Stenhammar i ämnet estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet.