Program
13.00–13.45 Christian Mühlenbock, Lödöse museum och Göteborgs universitet: Pilgrimskyrkan i Edsleskog och det medeltida Dalsland
13.45– 14.30 Hans Olsson, Värmlands museum: En tidigmedeltida kyrka på Lurö i Vänern
14.30–15.00 Kaffe
15.00–15.45 Susanne Pettersson, Norsk Folkemuseum, avdelning Maritimt Museum: Värmlands medeltida utmark – resurskolonisation och skogsbönder
15.45–16.30 Thomas Lindkvist, Göteborgs universitet: Dalsland, Värmland och Västergötland. En fråga om periferi och centrum?
16.30–17.00 Sammanfattande kommentarer och diskussion: Martin Berntsson och Henrik Jansson inleder
Personlig presentation av föreläsare
Christian Mühlenbock
Christian Mühlenbock disputerade i arkeologi vid Göteborgs Universitet år 2008. Han är för närvarande tjänstledig från sin ordinarie tjänst som chef på Lödöse museum för att på heltid kunna ägna sig åt forskning kring det medeltida Dalsland. Forskningen är förlagd på historiska studier vid Göteborgs Universitet och pågår till februari 2023.
Hans Olsson
Hans Olsson, fil.lic. Antikvarie vid Värmlands Museum och projektledare för de arkeologiska undersökningarna på Lurö sedan 2010.
Susanne Pettersson
Susanne Pettersson är arkeolog med inriktning på yngre järnålder till nutid. Hon har aktivt deltagit i de flesta forskningsprojekten kring den värmländska utmarken från 1990–2022, allt från järnålder till en finngård från 1600-talet. Petterson är sedan 2004 till största delen verksam i Norge. Arbetsuppgifterna har omfattat utmark i Hedmark, Oppland och Vestfold samt stadsnära undersökningar för Byantikvaren i Oslo och nuvarande tjänst vid Maritimt museum i Björvika, en del av Oslos gamla hamnområde.
Thomas Lindkvist
Thomas Lindkvist, professor emeritus i historia vid Göteborgs universitet och har bland annat studerat övergången till kristendomen och framväxten av det medeltida kungadömet samt medeltida lagstiftning.
Abstracts till föreläsningarna
Christian Mühlenbock: Pilgrimskyrkan i Edsleskog och det medeltida Dalsland
Under tre säsonger har arkeologer från Lödöse museum undersökt den medeltida kyrkan i Edsleskog. Resultaten har fått en hel del uppmärksamhet eftersom kyrkan har visat sig vara den tidigaste tegelbyggnaden i det medeltida Sverige.
I det här föredraget presenteras de arkeologiska evidens som ligger till grund för denna tolkning och vad det har för implikationer för förståelsen av Edsleskog och för Dalsland under tidig medeltid. Med fördjupning i tegelarkitekturen och diskussion om hur den kan relateras till både kontinentala motsvarigheter och lokala preferenser.
Slutligen kommer myntfynden från Edsleskog presenteras mot en bakgrund av att Edsleskog både fungerade som ett religiöst centrum och som en marknadsplats.
Hans Olsson: En tidigmedeltida kyrka på Lurö i Vänern
På Lurö i Vänern finns en ruin som traditionen menar är lämningarna efter ett kloster som skall ha funnits där på 1140-talet. Arkeologiska undersökningar har visat att ruinkullen innehåller lämningarna efter en romansk stenkyrka som anlagts omkring 1050. De senaste arkeologiska undersökningarnas resultat ger anledning att diskutera om ruinen enbart är lämningarna efter en kyrka, eller om det ligger någon sanning bakom klostertraditionerna.
Susanne Pettersson: Värmlands medeltida utmark – resurskolonisation och skogsbönder
Presentationen bygger på drygt trettio års tvärvetenskaplig forskning om de värmländska skogsområdenas historia från Kristi födelse till tidig modern tid. Det medeltida utmarksbruket bygger på en kvalitativ och kvantitativ förändring från äldre järnålder och framåt. Vid denna tid blev norra Värmland föremål för en resurskolonisation i jakten på lukrativa varor som efterfrågades av samhällets elit. Bebyggelseetableringen under järnåldern omfattar ett innovationspaket med gård, säter och utmarksbruk. En kraftig expansion och specialisering av den lokala ekonomin i norra Klarälvdalen är tydlig under vikingatid och medeltid då bönderna satsade hårt på produktion av blästerjärn och älgrelaterade produkter för avsalu på en extern marknad. När marknaden vek för dessa varor runt 1200 e Kr ställde bönderna om till en ekonomi mer inriktad mot sädesodling och boskapsskötsel.
I skogsområdena längre söderut etablerade man ett system med större balans mellan inägo- och utmarksproduktion. Utmarksbaserad varuproduktion bedrevs i mindre skala och utfördes delvis inom bygden och delvis för avsalu på en extern marknad. Detta system var inte lika sårbart när marknaden förändrades, däremot var dessa områden mer sårbara för den senmedeltida agrarkrisens effekter från 1300-talets mitt, då flera ödelagda bebyggelseenheter har kunnat spåras. Norra Klarälvdalen förefaller klara denna kris bättre.
Under senmedeltid och särskilt under tidig modern tid expanderade ekonomi, befolkning och bebyggelse åter i de värmländska skogsbygderna. Det kraftigt växande bergsbruket och dess efterfrågan på olika förnödenheter, liksom senare etablering av bruk i Värmland, gav nya möjligheter att producera varor för avsalu.
Thomas Lindkvist: Dalsland, Värmland och Västergötland. En fråga om periferi och centrum?
Utifrån utgrävningarna i Edsleskog och på Lurö kan nya frågor ställas om samhälleliga organisationsformer under tidig medeltid i västra Sverige. Uppkomsten av Skara biskopsdöme liksom lagsagorna i Värmland och Västergötland innebar nya administrativa strukturer och redskap för olika former av kontroll över samhället och de materiella resurserna. I inlägget kommer främst biskoparnas och kyrkliga institutioners roll att diskuteras.
VARMT VÄLKOMNA!
