Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Foto: Isabell Retamales, Unsplash
Länkstig

Vardagslivet blir politiskt betydelsefullt i efterkrigstidens Nepal

Publicerad

Människors vardagssysslor uppfattas sällan som politiskt motiverade, varken av dem själva eller övriga samhället. Men det är just detta som gör att strävan efter att göra det bästa av tillvaron kan bli politiskt betydelsefull i dagens Nepal. Det framkommer i en ny avhandling från institutionen för globala studier, Göteborgs universitet.

Uppskattningsvis 17 000 människor miste sina liv i inbördeskriget i Nepal mellan åren 1996 till 2006, när en maoistisk gerilla stred mot den nepalesiska statsmakten. I avhandlingen Mot en vardagsfred? En undersökning av vardagslivets politiska signifikans i efterkrigstidens Nepal, analyserar Martin Lundqvist hur människor i sina vardagsliv förstår sig på och navigerar fyra olika efterkrigsföreteelser i landet, samt hur eller om vardagslivet kan ses som politiskt betydelsefullt.

- Vardagslivet i efterkrigstidens Nepal betraktas sällan som politiskt betingat. Detta innebär att vardagslivet, tack vare sin subtila framtoning, får ett visst politiskt spelrum i ett sammanhang där explicit politiska yttringar ofta möts med skepticism och ibland politiskt motiverat våld, säger Martin Lundqvist.

Han säger att tidigare studier inom framför allt fredsforskning tenderar att fokusera på politisk agens, vilket innebär att man riskerar att missa de delar av vardagslivet som inte drivs av politisk motivation.

- Vardagslivet verkar ofta vara motiverat av en logik som faller utanför konventionella politiska uppdelningar. Det drivs snarare av en pragmatisk strävan efter att upprätthålla normalitet och socialt sammanhang. Detta betyder givetvis inte att vardagslivet ska läsas enbart som opolitiskt, utan snarare att dess politiska signifikans ofta verkar underordnad drivkraften som huvudsakligen handlar om att göra det bästa av den vanligtvis svåra vardagen i efterkrigssamhällen, säger Martin Lundqvist.

De fyra efterkrigsföreteelserna som undersöks i avhandlingen är: fredsbyggandeprojekt; minnesmonument; politiskt våld och ungdomskultur. Samtliga är historiskt förankrade i det nepalesiska inbördeskriget och dess politiska efterspel. I arbetet med avhandlingen har Martin Lundqvist utfört fältarbeten och kvalitativa intervjuer som analyseras i fyra forskningsartiklar om de olika områdena.

I analysen om fredsbyggandeprojekt argumenterar Martin Lundqvist att det verkar finnas ett stort glapp mellan arbetet som görs av lokala fredsbyggandeinstitutioner i Nepal och människors vardagsliv. ”Vanligt folk” uppfattar institutionerna som djupt politiserade enheter.

Samtidigt har efterkrigsmonumentet den maoistiska martyporten i staden Beni Bazaar införlivats i stadens vardagsliv och på så sätt förlorat en del av sin politiska udd. Martyrporten byggdes av maoisterna för att hedra de ”kamrater” som dog där i ett stort slag under inbördeskriget. Men genom att monumentet blivit en del av stadsbornas vardag har det avpolitiserats och dess kontroversiella budskap blivit mindre splittrande.

Den revolutionära gerillagruppen Biplab ses idag som det största hotet mot fredsprocessen i Nepal. I avhandlingen intervjuas innevånare i staden Baglund Bazar om hur de ser på gerillagruppen. Och enligt Martin Lundqvist försöker de flesta göra det bästa av en svår situation, snarare än att ta ställning politiskt mot gruppen.

- Det är ett pragmatiskt förhållningssätt som huvudsakligen yttrar sig i en önskan om att trygga sin egen och sina grannars säkerhet, och för att kunna fortsätta med sin vardag i möjligaste mån, säger Martin Lundqvist.

Men det förekommer även uppenbara motståndshandlingar mot Biplab i Baglung Bazars vardagsliv.

- Detta visar på hur svårt det är att identifiera en enhetlig logik som styr vardagslivet i efterkrigstidens Nepal.

Den begynnande nepalesiska hiphopscenen, nep-hop, analyseras också i avhandlingen. Nep-hop-musikerna uttrycker ofta en önskan om fred i sina texter. Men genren som helhet förkastas av en bredare publik i Nepal, som betraktar den som vulgär och främmande. Martin Lundqvist menar dock att detta inte ska ses som ett avvisande av nep-hopens politiska budskap, utan snarare som ett ifrågasättande av dess estetiska form.

Mer information

Martin Lundqvist disputerade med sin avhandling Mot en vardagsfred? En undersökning av vardagslivets politiska signifikans i efterkrigstidens Nepal vid institutionen för globala studier, Göteborgs universitet, den 26 februari, 2021.

Läs en sammanfattning av avhandlingen i Gupea.

Kontakta Martin Lundqvist: martin.lundqvist@gu.se