Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Utlandssvenskar ofta missnöjda med svensk skola och sjukvård

Publicerad

Svenskar boende utomlands är överlag nöjda med sjukvård och skola i de länder där de numera bor. Utlandssvenskarna har däremot inte en lika positiv bild av den svenska sjukvården och skolan. Detta enligt SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014.

– Vilket land man flyttat till spelar stor roll för hur man ser på det svenska välfärdssystemet. Till exempel uppger utlandssvenskar i länder där eleverna presterar bra i Pisa-mätningarna att de är mer nöjda med skolan i det nya landet, och mindre nöjda med hur skolan fungerar i Sverige, säger Richard Öhrvall, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och en av författarna till kapitlet Tål den svenska välfärden att jämföras? Om utlandssvenskars attityder till välfärdsstaten I den nyutkomna boken Svenska utlandsröster.

Utlandsboende om svensk välfärd
SOM-undersökningen visar att utlandssvenskarna sällan har emigrerat på grund av missnöje med den svenska välfärden. Dock tycks upplevelsen av ett annat samhällssystem göra att synen på Sverige förändras. Ju rikare land man flyttat till, desto mindre nöjd är man med det svenska välfärdssystemet som helhet.

Utlandssvenskar som bor i länder där sjukvården framförallt är privat finansierad är mer missnöjda med den svenska skattenivån. Endast de som flyttat till en välfärdsstat som liknar den svenska är nöjda med skattenivån i Sverige.

– Dessutom har kvinnor och män olika syn på skatter. Kvinnor är överlag betydligt mer positiva till skattenivån i Sverige och mer missnöjda med skattenivån i det nya landet, säger Richard Öhrvall.


Tre utmaningar för Sverige
Utifrån resultaten av undersökningen pekar forskarna på tre utmaningar som svenska politiker kan stå inför.

1. Utlandssvenskar i länder med hög genomsnittsinkomst är mer missnöjda med svensk skola, svensk sjukvård och med det svenska välfärdsystemet som helhet. Om Sverige under en längre tid har sämre ekonomisk utveckling än andra länder är det därför troligt att detta kommer att återspeglas i medborgarnas syn på den svenska välfärdsstaten.

2. Ju bättre eleverna i det nya landet presterar i Pisa-mätningar, desto bättre tycker utlandssvenskarna att det nya landets skolsystem fungerar och desto sämre betyg ger de till den svenska skolan, och även till den svenska skattenivån. Problem i den svenska skolan kan alltså få konsekvenser för svenskarnas stöd för en skattefinansierad skola.

3. Utlandssvenskar som bor i länder där en stor andel av sjukvården är privat finansierad är mindre nöjda med den svenska skattenivån. Detta kan indikera att det är svårt att hitta en skattefinansierad nivå av sjukvård som alla är nöjda med.


Fakta
* Tål den svenska modellen att jämföras? Om utlandssvenskars attityder till välfärdsstaten av Andreas Bergh, Henrik Jordahl och Richard Öhrvall är ett av 14 kapitel i den senaste boken från SOM-institutet: Svenska utlandsröster (Red: Maria Solevid).
* Kapitlen sammanställer och analyserar utlandssvenskars tankar och åsikter om samhälle, media och politik.
* Boken baseras på data ifrån SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014. Denna undersökning besvarades av 2668 personer bosatta i 103 olika länder.


Länk till forskarantologin Svenska utlandsröster
Länk till kapitlet Tål den svenska modellen att jämföras? Om utlandssvenskars attityder till välfärdsstaten

För mer information:

Andreas Bergh, kapitelförfattare, docent och forskare på IFN.
Telefon: 070 779 0734, e-post: andreas.bergh@ifn.se

Henrik Jordahl, kapitelförfattare, docent och programchef på IFN.
Telefon: 08 665 4533, e-post: henrik.jordahl@ifn.se

Richard Öhrvall, kapitelförfattare, fil.mag och forskare på IFN.
Telefon: 0708 845875, e-post: richard.ohrvall@ifn.se

Maria Solevid, undersökningsledare på SOM-institutet och redaktör för Svenska utlandsröster. Telefon: 031-786 18 44
E-post: maria.solevid@som.gu.se

Daniel Jansson, Kommunikatör på SOM-institutet. Telefon: 031-786 55 29, e-post: daniel.jansson@som.gu.se