Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Utbildning på nätet i fokus på Vision2020-seminarium

Publicerad

Masskurser online där tiotusentals studenter samtidigt följer föreläsningar och gör tentor på nätet – så kallade MOOC:s – är ett hett omdebatterat ämne på universitet världen över. Det var också utgångspunkten för det första av en serie seminarier utifrån universitetets strategidokument Vision2020 som hålls under 2013.Harvard,

Stanford, MIT, University of California, King’s College i London, universiteten i Leeds och Lancaster. Listan över världsledande universitet som idag ger Massive Open Online Courses (MOOC:s) där tiotusentals studenter samtidigt följer distanskurser över nätet kan göras lång. Om, och i sådana fall hur, utbudet av MOOC:s kommer att förändra förutsättningarna för högre utbildning är en omtvistad fråga. Det var också utgångspunkten för det första av en serie seminarier utifrån universitetets strategidokument Vision2020. Seminariet inleddes av Andrew Law från brittiska Open University som har utvecklat distanskurser sedan 1970-talet, bland annat i samarbete med BBC.

Viktig marknadsföring

Open University erbjuder idag gratiskurser utifrån MOOC-konceptet, vid sidan av avgiftsbelagda kurser. Andrew Law betonade att han inte var en förespråkare för MOOC:s specifikt, men att det är en variant av kurser som idag är nödvändiga för Open University:

– Vi ger kurserna gratis. Men slutar vi med dem skulle vi förlora mycket pengar. Det är viktig marknadsföring för våra avgiftsbelagda kurser som följs av över 250 000 studenter. Det fanns farhågor om att gratiskurserna skulle minska intresset för de kurser vi tar betalt för, men så har det inte blivit.

Open University finns idag tillgängligt via en rad kanaler som Youtube, Apples plattform för högre utbildning I-Tunes U, plattformen Open Learn och i tv via BBC. På I-Tunes U är Open University idag världens näst största universitet efter Stanford, sett till utbudet av kurser. Andrew Law betonade också vikten av att kontinuerligt analysera allt ifrån kvalitet på utbildningar till hur studenter rör sig på nätet. När det gäller frågan om Göteborgs universitet ska erbjuda MOOC:s ställde han sig frågande till vilket problem som skulle lösas:

– Har ni svårt att locka studenter? Eller handlar det om att lösa behov som finns hos era befintliga studenter? Jag är inte riktigt klar över vilket problem ni vill lösa genom att erbjuda MOOC:s?

Kunskapsspridning och tillgänglighet

Flera av seminariedeltagarna, däribland rektor Pam Fredman och vicerektor Margareta Wallin Peterson, såg kunskapsspridning och tillgänglighet som viktiga argument för erbjuda kurser över nätet i allmänhet. Oavsett om det handlar om kurser som följs av tiotusen eller av en begränsad grupp studenter.

Margareta Wallin Peterson betonade dock att det krävs bra infrastruktur, både vad gäller IT och pedagogik, för att arbetet med att erbjuda distanskurser över nätet ska vara framgångsrikt. Pam Fredman konstaterade också att universitetet verkar i ett politiskt sammanhang och att eventuella omfördelningar av resurser som skulle krävas för att till exempel utveckla utbudet av onlinekurser måste föregås av en noggrann analys.

– För att kunna göra satsningar måste det vara tydligt vad vi vill uppnå, sa Pam Fredman.

Liten andel kurser online

Efter Andrew Law följde Lars Hansen, tidigare IT-chef vid GU som på ledningens uppdrag bevakar frågan om utbildning online, som presenterade en nulägesanalys av utbudet av onlinekurser vid universitetet i en nationell jämförelse. Siffror som visade att Göteborgs universitet placerar sig någonstans i mitten bland de svenska universiteten.

– Av hela Göteborgs universitets utbud av fristående kurser ges åtta procent online. Räknar vi med även programmen landar siffran på kanske två-tre procent. Idag är vi inte speciellt bra på utbildning online, sade Lars Hansen.

Något som han förklarade dels genom att finansieringssystemet missgynnar onlinekurser eftersom andelen examinerade där är lägre än på campuskurser.

– En annan viktig orsak är traditioner. Vi diskuterar inte onlineutbildning vid Göteborgs universitet. Vi har en god tillströmning av studenter till campuskurserna och har våra traditionella sätt att undervisa, sade Lars Hansen.

När det gäller skäl till att starta MOOC:s vid GU listade han tre skäl som talade för det: stärka universitetets varumärke, altruism och möjligheter att utveckla pedagogiken. Tre skäl som talar emot MOOC:s var enligt Lars Hansen på temat ”för”: för dyrt, för sent och för svårt att uppnå lärmål.

Vad är MOOC?

Exakt hur MOOC:s egentligen ska definieras och hur dessa skiljer sig från undervisning online till en begränsad grupp studenter som leder till examen var inte helt klart under diskussionerna. Samtalet kom därför att breddas till att beröra undervisning online generellt, med MOOC som ett exempel. Att MOOC:s inte leder till väl avgränsade examina var enligt Andrew Law ett viktigt kännetecken:

– MOOC:s är en sekvens av kursmoment där det ofta finns mål och tydliga markörer för om lärmålet är uppnått. De riktar sig till många människor, ofta är de gratis och öppna för alla, ibland kostar de pengar. Men genomgående är att de inte leder till examina på det sätt som en vanlig distanskurs online gör.

Sara Aspengren, tidigare doktorand vid GU, berättade på seminariet även om sina erfarenheter av att följa MOOC:s vid Harvards nätvariant HarvardX och University of California. Vid HarvardX läste hon statistik tillsammans med 40 000 kurskamrater. Hennes erfarenheter var mycket goda, med bra föreläsare och upplägg på kurserna. Inte minst möjligheten för studenter att diskutera i kursforumen var något hon uppskattade.

– Det handlade om allt ifrån om kurserna skulle ge certifikat och om det i sådana fall skulle framgå att det var en kurs vid HarvardX, till om det fanns risk att folk fuskade och hur dålig internetuppkoppling kunde göra det svårt att följa kursen, sade Sara Aspengren.

Satsa på det som är unikt

Andrew Law avslutade seminariet med att konstatera att en möjlig väg om GU vill konkurrera på en internationell onlinemarknad skulle kunna vara att fokusera på det som är unikt svenskt.

– Ni har mycket som är unikt och med risk för att bli etnocentrisk kan det vara en god idé att fokusera på det. Det finns ett stort internationellt intresse för sådant som är och har varit kännetecknande för Sverige, till exempel ert välfärdssystem. Där kan ni erbjuda kunskap och kompetens som är unik i världen, sade Andrew Law.