Tre nya GU-namn på listan över världens mest citerade forskare
När årets lista över världens mest citerade forskare 2019 nu offentliggjorts har de fem forskare vid Göteborgs universitet som fanns med förra året fått sällskap av ytterligare tre. De åtta göteborgsforskare som citerats flitigast är Kaj Blennow, Fredrik Bäckhed, Sam Dupont, Joakim Larsson, Henrik Nilsson, Karl Swedberg, Valentina Tremaroli och Henrik Zetterberg.
Det är analysföretaget Clarivate Analytics, som äger Web of Science, som står bakom listan över världens topp-en-procent mest citerade forskare, baserat på publiceringar mellan åren 2008-2018. Analysen bygger på data från företagets publikationsdatabas. Listan omfattar totalt 6 200 forskare i världen.
Havsförsurningens påverkan på marina organismer
Docent Sam Dupont är en av nykomlingarna på listan. Hans artikel CO2-driven ocean acidification radically affect larval survival and development in the brittlestar Ophiothrix fragilis i Marine Ecology (2008) handlar om hur marina arter drabbas av den ökade halten koldioxid i havet.
– Min forskningsartikel visar att om vi fortsätter att släppa ut koldioxid som vi gör nu kan viktiga djurarter från de svenska marina ekosystemen försvinna inom några decennier till följd av havssurningen.
Sam Dupont anser att artikeln fått många citeringar av flera skäl.
– Först var det en av de första i sitt slag. När jag började arbeta med havssurning fanns det mycket lite information om de potentiella biologiska effekterna. Dessutom är resultaten verkligen tydliga och visar att effekterna av havsförsurning kan vara dramatiska och leda till utrotning, åtminstone lokalt.
Koppling mellan tarmfloran och sjukdomar
Professor Fredrik Bäckhed och forskare Valentina Tremaroli är också nya på listan. De är kollegor inom en forskargrupp som undersöker tarmflorans sammansättning och dess koppling till olika sjukdomar. En högciterad artikel från gruppen, Metformin alters the gut microbiome of individuals with treatment-naive type 2 diabetes, contributing to the therapeutic effects of the drug, publicerades i juli 2017 i Nature Medicine.
– De mikroorganismer, mikrobiota, som lever i våra tarmar samverkar med kosten vi äter vilket kan påverka hur vi mår. Det har visats att även läkemedel påverkar tarmmikrobiotans sammansättning och att vissa läkemedel, framförallt cancerläkemedel, behöver en tarmmikrobiota för att vara aktiva, säger Valentina Tremaroli.
Just denna artikel visar att ett av de vanligaste läkemedlen mot typ 2 diabetes, metformin, dramatiskt förändrar tarmmikrobiotans sammansättning och att denna förändrade tarmmikrobiota kan bidra till de goda effekterna av läkemedlet.
– Artikeln beskriver en potentiell mekanism genom vilken ett mycket vanligt läkemedel verkar genom. Detta plus att tarmmikrobiotan är inblandad gör troligen att manuskriptet har blivit välciterat, säger Fredrik Bäckhed.
Gruppen arbetar nu vidare med fynden, där de undersöker om de, baserat på tarmmikrobiotan, kan identifiera individer som svarar på metforminbehandling respektive utvecklar biverkningar av behandlingen.
Övriga högciterade artiklar
Professorerna Kaj Blennow & Henrik Zetterberg
Lancet, 2006: Alzheimer's disease
Professor Joakim Larsson
Journal of hazardous materials, 2007: Effluent from drug manufactures contains extremely high levels of pharmaceuticals
Docent Henrik Nilsson
PNAS, 2012: Nuclear ribosomal internal transcribed spacer (ITS) region as a universal DNA barcode marker for Fungi
Seniorprofessor Karl Swedberg
New England Journal of Medicine,1987: Effects of Enalapril on Mortality in Severe Congestive Heart Failure
The American Journal of Cardiology, 1988: Effects of enalapril on mortality in severe congestive heart failure: Results of the Cooperative North Scandinavian Enalapril Survival Study