Ser klimatförändringarna som viktigaste framtidsfråga

Hur ser du på att bli professor?

– Jag är såklart stolt över att ha meriterat mig till detta efter alla år av forskning och undervisning.

Vad innebär det för dig?

– Adjungeringen till Göteborgs universitet betyder att jag kan skapa en närmare koppling mellan den stimulerande och samhällsrelevanta forskningen vid SMHIs forskningsavdelning och den akademiska miljön vid Göteborgs universitet. Det är även kul att åter kunna bidra till utvecklingen av institutionen för marina vetenskaper som jag var med att kämpa för att få till, när jag var anställd som lektor vid Göteborgs universitet. Det känns som om den marina forskningen vid Göteborgs universitet är på rätt väg.

Förändrar det här något i ditt arbete?

– Adjungeringen ger mig möjlighet att handleda studenter, och även lite mer frihet att starta upp samarbeten med lärare och forskare vid Göteborgs universitet, vilket förhoppningsvis ska leda till nya forskningsprojekt och externa forskningsmedel. SMHIs forskning är beroende av externa forskningsmedel på samma sätt som forskningen vid universiteten. Professorstiteln gör nog också att chansen att få forskningsmedel ökar.

Närmaste forskningsuppgift att ta tag i?

– Jag är med i en rad olika projekt, men gemensamma nämnaren är att det handlar om kustzonen. Sverige har en unik kustzon med alla skärgårdar, vikar och fjordar, som samtidigt ger stora utmaningar när man vill planera skyddsåtgärder och nyttjande av naturresurser både idag och i ett framtida klimat. Just nu håller jag på att skriva en forskningsartikel om hur giftförekomster i musselodlingar på västkusten kan kopplas till strömmar som transporterar giftiga algblomningar in i skärgården från utsjön.

– Vi har även ett nytt projekt där vi ska titta på hur tungmetaller sprids från gamla fiberbanker från pappersindustrin i Västernorrlands skärgårdar.

Den viktigaste framtidsfråga-forskningsfråga som du ser det?

– Inom naturvetenskapen är den övergripande viktigaste frågan klimatförändringarna, hur vi kan minska våra utsläpp av växthusgaser samt hur naturen förändras och hur vi måste anpassa oss till detta. Inom mitt ämne, oceanografi, påverkar klimatförändringarna havet på många sätt. Till exempel genom vattenståndshöjning, temperaturförändringar, salthaltförändringar, och försurning. Samtidigt kan vi inte bara fokusera på klimatet, för genom vårt ohållbara levnadssätt håller vi på att fylla upp haven med skräp, gifter och medicinrester som vi fortfarande inte vet effekterna av. Dessa utmaningar kräver en palett av forskningsmetoder från djuplodande grundforskning, som förbättrar våra processförståelser, och modeller av verkligheten till tvärvetenskaplig forskning som belyser effekterna på samhället.