Samverkan med Västra Götalandsregionen ger ny kunskap om stora folksjukdomar
Nio forskare vid institutionen för medicin får ALF-tjänster i årets tilldelning. ALF är ett samverkansavtal mellan Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen för att främja utveckling av hälso- och sjukvården. Tjänsterna ska bland annat ge ny kunskap om risken att drabbas av depression efter kranskärlskirurgi, hur genen AIRE påverkar utvecklingen av ledgångsreumatism och hur den exponering för bly vi utsätts för via framför allt kost och dricksvatten kan leda till hjärt-kärlsjukdomar.
Det är många faktorer som påverkar hur det går för patienter efter en hjärtoperation. Socioekonomisk status, till exempel låg inkomst och låg utbildning, kan påverka - liksom förekomsten av depression.
– Många som opererar hjärtat är äldre och inte sällan har de andra sjukdomar som gör dem extra sårbara. För att de ska få ett så bra omhändertagande och en så god vård som möjligt, så är det viktigt att hitta vilka riskfaktorer som påverkar kirurgiska interventioner på hjärtat, säger Susanne Nielsen.
Kan ge bättre resultat efter hjärtoperationer
Hon är operationssjuksköterska vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och adjungerad universitetslektor vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin. ALF-tjänsten betyder mycket för hennes forskning.
– Det ger mig möjlighet att finna svar på frågor som är viktiga för våra patienter. Förhoppningsvis gör forskningen att vi kan förfina och individanpassa omhändertagandet, så att våra patienter kan leva ett gott och förhoppningsvis längre liv, säger hon.
Susanne Nielsen och hennes kollegor ska genomföra tre studier. I den första studien ska de undersöka risken att drabbas av depression efter kranskärlskirurgi. En depression skapar inte bara ett personligt lidande, utan kan också ge negativa effekter efter operationen, till exempel för att följsamheten till medicineringen minskar. I den andra studien ska de undersöka hur det går för patienter med svag socioekonomi efter hjärtklaffsoperationer.
– I tidigare studier har vi visat att kranskärlssjuka patienter med svag socioekonomi har en lägre användning av sekundärpreventiva läkemedel, alltså läkemedel som hjälper till att minska riskfaktorer till exempel högt blodtryck. De har även en högre dödlighet efter operationen. Däremot vet vi inte om sociala faktorer påverkar överlevnaden hos patienter med klaffsjukdomar, säger hon.
Ska mäta skörhet innan operation
Den tredje studien ska undersöka hur skörhet, till exempel hög ålder och minskad rörlighet, påverkar hur det går för patienter efter hjärtklaffsoperationer. Skörheten ska bedömas med en särskild skala innan patienter genomgår ett klaffingrepp vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Därefter undersöker forskarna hur resultatet kan kopplas till komplikationer, sjuklighet och överlevnad.
De två första studierna använder nationella kvalitetsregister och databaser för att studera stora patientgrupper och även följa dem under lång tid.
– På så sätt kan vi kartlägga mönster och hitta okända riskfaktorer. Om det visar sig att ett relativt enkelt instrument kan visa om graden av skörhet har betydelse för resultatet efter operation, så skulle det vara en viktig upptäckt och direkt användbart i klinik, säger Susanne Nielsen.
Kan ge effektivare läkemedel vid RA
Beatrice Bergström är ST-läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning. Hon har fått en ALF-tjänst för att undersöka hur genen AIRE påverkar uppkomsten av ledgångsreumatism, reumatoid artrit (RA).
Vid sjukdomen aktiveras aggressiva bindvävsceller i ledhinnan, vilket bidrar till att en kronisk inflammation upp står och att den omgivande vävnaden förstörs.
– Vår forskning har tidigare visat att AIRE uttrycks i dessa celler och verkar förstärka inflammatoriska signaler. Med hjälp av experimentella metoder och kliniska data, till exempel ledprover, kommer vi att undersöka vidare vilken roll AIRE har i sjukdomsprocesserna vid reumatoid artrit, säger hon.
Målet är att ökad kunskap om de molekylära mekanismerna bakom sjukdomen på sikt ska bidra till utveckling av nya behandlingar. Dagens läkemedelsbehandlingar är ofta inriktade på att hämma immunförsvaret, vilket ger ökad risk för infektioner.
– Många RA-patienter har även otillräcklig effekt av behandling. Läkemedel som riktar sig specifikt mot aktiverade bindvävsceller saknas fortfarande, men har potential att skapa både effektivare och säkrare behandlingar, säger Beatrice Bergström.
Bly orsakar en halv miljon dödsfall
Miljöföroreningar har stor påverkan på vår hälsa. Globalt beräknas bly orsaka en halv miljon dödsfall i hjärt-kärlsjukdom varje år, framför allt i hjärtinfarkt och stroke. Vi vet alltså att det finns ett samband mellan blyexponering och hjärt-kärlsjukdomar, men det är oklart hur sambandet ser ut och hur bly påverkar hjärt-kärlsystemet.
Florencia Harari, ST-läkare vid Arbets- och Miljömedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, har fått en ALF-tjänst för att undersöka just dessa frågor.
– Människor får främst i sig bly via kost och dricksvatten. Trots att vi utsätts för mycket lägre halter av bly idag än vad vi gjorde för 20–30 år sedan, så visar allt mer forskning att det uppstår negativa hälsoeffekter redan vid lägre nivåer, säger hon.
Florencia Harari och hennes kollegor kommer att använda sig av databaser från tre stora svenska befolkningsbaserade studier: SCAPIS, MKC och VIPVIZA. Mer specifikt ska de undersöka om det finns något samband mellan blyexponering och åderförkalkning i hjärtats kranskärl, kärlen som försörjer hjärnan och påverkan av vissa proteiner som är viktiga för hjärt-kärlsystemet.
– Jag hoppas att våra resultat ska öka kunskapen om hur bly påverkar hjärt-kärlsystemet och att det kan användas i framtida riskbedömningar. I slutändan hoppas jag att resultaten kan bidra till att allmänheten utsätts för lägre blynivåer i framtiden, så att vi kan minska andelen hjärtinfarkt och stroke som beror på bly, säger hon.
Totalt 36 beviljade tjänster
ALF är en förkortning för Avtal om Läkarutbildning och Forskning. Det är ett avtal mellan Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen för att främja hälso- och sjukvårdens utveckling genom ett fördjupat och vidgat samarbete inom forskning, utbildning och utveckling.
Totalt beviljades 36 forskare vid Sahlgrenska akademin ALF-tjänst i den senaste ansökningsomgången. Tjänsterna är fördelade på läkare och andra hälsoprofessioner. De pågår under tre år och tillträds 1 januari 2022.
TEXT: KARIN ALLANDER
FOTON: LAILA ÖSTLUND, PRIVATA BILDER
Alla forskare vid institutionen för medicin som tilldelas ALF-tjänster
Beatrice Bergström
Avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning
Doktorand, ST-läkare Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Sahlgrenska universitetssjukhuset
Titel: Studies on the role of the autoimmune regulator, AIRE, in the joint in rheumatoid arthritis
Arndís Finna Ólafsdóttir
Avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Sjuksköterska Medicin Sahlgrenska universitetssjukhuset
Titel: Treatment with Continuous and Flash Glucose Monitoring and the Excess risk of Amputations in Persons with Type 1 Diabetes
Katarina Glise Sandblad
Avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Doktorand, Specialistläkare Medicin/Geriatrik Sahlgrenska universitetssjukhuset
Titel: Venös tromboembolism – riskfaktorer, trender och demografi
Sara Hallström
Avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Doktorand, Specialistläkare Medicin/Geriatrik Sahlgrenska universitetssjukhuset
Titel: Insulindosering och riskfaktorer för diabeteskomplikationer vid typ 1 diabetes
Florencia Harari Thuresson
Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
ST-läkare Specialistmedicin Sahlgrenska universitetssjukhuset
Titel: Lead exposure and cardiovascular disease – disentangling underlying mechanisms
Charlotta Ljungman
Avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Specialistläkare Kardiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset
Titel: Understanding metabolic pathways in heart failure
Susanne Nielsen
Avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Operationssjuksköterska Thorax Sahlgrenska universitetssjukhuset
Titel: Depression, socioekonomi och skörhet - faktorer av betydelse för resultaten efter öppna och kateterburna hjärtinterventioner?
Josefina Robertson
Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
ST-läkare Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset
Titel: Övervikt och kardiovaskulära sjukdomars betydelse för risken att insjukna i svår covid-19
Anke Samulowitz
Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Doktorand, Psykolog Socialmedicin Koncernstab Hälso- och sjukvård
Titel: The role of the patient-provider encounter in the complex interplay between pain, gendered norms, and health care