Rapporten Hatbrott mot LGBTI-personer i Norden beskriver hur de nordiska länderna arbetar för att fånga upp och motverka hatbrott mot LGBTI-personer och synliggör betydelsefulla aktörer, strategier och lagstiftning.
– Alla människor ska kunna leva, bo och arbeta i Norden utan rädsla att utsättas för hat, hot och diskriminering. Den här kartläggningen ger oss bättre förutsättningar att förbättra situationen för LGBTI-personer genom att visa på vilka insatser som behövs. Till exempel behöver samarbetet mellan beslutsfattare, myndigheter och civilsamhälle stärkas, säger Finlands jämställdhetsminister Thomas Blomqvist.
I kartläggningen presenteras hur bland annat polis och rättsväsende arbetar med hatbrott i respektive land. Vidare ges exempel på kunskapshöjande insatser och stöd till brottsoffer. Civilsamhällets roll och insatser är också i fokus.
Vanligt att arbeta förebyggande
Rapporten ger till viss del en positiv bild av utvecklingen i de nordiska länderna under de senaste decennierna och som bidragande orsak till det nämns ny lagstiftning som skyddar LGBTI-personer mot hat och diskriminering. De flesta av länderna arbetar också förebyggande för att motverka och fånga upp hatbrott riktade mot personer på grund av deras sexuella läggning eller identitet. Ofta är flera myndigheter och organisationer i civilsamhället involverade i arbetet.
Andra faktorer som pekar i en positiv riktning är att hatbrott prioriteras av polisen i flera av länderna. Det är även vanligt att föra statistik över hur ofta och var hatbrotten sker för att öka kunskapen om dem. Flera av länderna ägnar sig också åt kunskapshöjande åtgärder som till exempel kan syfta till att få fler att anmäla brott eller höja kompetensen hos de som möter utsatta.
I rapporten framträder ett antal utmaningar i ländernas arbete med att motverka hatbrott – bland annat när det kommer till polisens arbete och hur samarbeten mellan olika aktörer fungerar. Som exempel nämns att polisen ibland missar att uppmärksamma hatmotivet bakom brotten och att de grupper som löper särskilt stor risk att utsättas för hatbrott ofta har ett bristande förtroende för polisen. Det är omständigheter som minskar möjligheterna att klara upp hatbrott. Rapporten pekar också på behovet av att förbättra samarbetet mellan polisen och civilsamhällets brottsofferstödjande verksamheter.
Flera insatser ska förbättra LGBTI-personers situation i Norden
Kartläggningen är en av flera satsningar inom ramen för den regionala LGBTI-strategi som antogs av Nordiska ministerrådet under 2020. Tidigare insatser har fokuserat på unga LGBTI-personers hälsa och välmående och under nästa år planeras en kunskapsöversikt om äldre LGBTI- personers livsvillkor.
Rapporten Hatbrott mot LGBTI-personer i Norden presenteras i samband med Nordiska ministerrådets seminarium LGBTI People’s Safety and Well-being – Good Practices in the Nordics i Helsingfors den 30 november. Den är framtagen av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, placerat på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Uppdraget kommer från Nordiska ministerrådet.
