Bild
Laboratorieförsök med odling av västkustalger från artkollektionen GUMACC
Laboratorieförsök med odling av västkustalger från artkollektionen GUMACC.
Foto: Cornelia Spetea Wiklund
Länkstig

Mikroalger från Västkusten – en ny tillgång för fiskindustrin

Publicerad

Forskare vid Göteborgs universitet och RISE har hittat energieffektiva metoder för att odla marina mikroalger i nordiskt klimat. Fiskeindustrier på västkusten är intresserade av att samarbeta.

Drygt 160 stammar av mikroalger från olika platser på den svenska västkusten har undersökts i forskningsprojektet, ett samarbete mellan Göteborgs universitet och RISE.

I projektet har forskarna arbetat med en vidareutveckling av en energieffektiv odlingsmetod för mikroalger i nordiskt klimat. Principen för odlingsprocessen har tidigare tagits fram av RISE för färskvattensalger, men nu har forskarna använt marina arter och havsvatten.

Två algarter lämpliga för biomassaproduktion

Forskarna letade efter mikroalger som tillsammans skulle kunna göra den nordiska odlingssäsongen längre och på så sätt öka produktionen av energirik algbiomassa.

– Vi hittade ett par mycket användbara mikroalgarter som lever utmed västkusten, kiselalgen Skeletonema marinoi och den gröna algen Nannochloropsis granulata, säger Cornelia Spetea Wiklund, projektledare och professor i växtcellfysiologi vid Göteborgs universitet.

I försöken delades kalenderåret i tre odlingssäsonger; vinter, vår och sommar. Simuleringar med båda algarterna gjordes vid olika temperaturer och ljusintensitet i laboratoriebioreaktorer med havsvatten.

Skeletonema marinoi trivs och blommar mer under vintern.  Nannochloropsis granulata blommar mer på sommaren. På våren växer båda lika bra. Båda två är mycket effektiva på att ta upp kväve- och fosfor från havsvatten och omvandla näringen till värdefull biomassa, säger Cornelia Spetea Wiklund.

I vilket sammanhang skulle denna nya kunskap kunna användas?

– Eftersom fiskodling behöver foderkällor och fisk- och skaldjursindustrin behöver rena sitt processvatten så passar våra "blue solutions" med mikroalger in i till exempel vattenbruksodling.  Våra mikroalger skulle kunna leva på restämnen i processvattnet och samtidigt renar de vattnet så att det kan recirkuleras in i produktionen.

Det blir därmed ett slutet och hållbart system. Allt som behövs därutöver är solenergi och koldioxid från luften. Forskarna har visat att produktion av biomassa med en rotationsodling med arter anpassade för olika säsongsklimat kan utföras även under kallare perioder

– Även om de vinteranpassade arterna inte är lika högproduktiva som de som är anpassade för sommarförhållanden, med hänsyn tagen till god tillgänglighet på solljus, så kan de ändå utnyttjas för att förlänga odlingssäsongen.

Samarbete med företag på västkusten

Enligt en marknadsundersökning som projektet beställt skulle algbiomassa kunna användas som biobaserad råvara inom olika områden, till exempel som gödsel eller inom kosmetika-, läkemedels- och bioplastindustrin. Största intresse finns just nu för att rena havsvatten med hjälp av mikroalger inom fiskodlingar och sjömatindustri.

– Vi har redan sökt medel för att starta samarbetsprojekt med flera företag på västkusten, säger Cornelia Spetea Wiklund.

Projektets titel: Energieffektiv odling av marina mikroalger vid den svenska västkusten
Länk till forskningsartikel: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ppl.13412
Länk till Spetea, C. (2020) Energy-efficient cultivation of marine microalgae for biomass production. Final rapport: Energimyndigheten P45907-1.
 http://www.energimyndigheten.se/forskning-och-innovation/projektdatabas/sokresultat/?projectid=27144

Om forskningen

Artikeln är resultat av ett forskningssamarbete mellan RISE AB och Göteborgs Universitet (GU). Ett laborativt projekt med titeln ”Energieffektiv odling av marina mikroalger för produktion av biomassa” har utförts under en period från augusti 2018 till oktober 2020. Projektet har finansierats av Energimyndigheten med projektnummer 45907-1. Carl Tryggers Stiftelse för vetenskaplig forskning har samfinansierat projektet under perioden februari 2017- februari 2019. Projektledare har varit professor Cornelia Spetea Wiklund från GU. Övriga deltagare har varit Otilia Cheregi, Mats Andersson och framlidna Anna Godhe från GU samt Johan Engelbrektsson, Niklas Strömberg, Mathias Berglund och Susanne Ekendahl från RISE.