#Metoo i fokus vid firande av 8 mars

Varför blev #metoo-rörelsen så stor just i Sverige, hur kommer detta att påverka det kommande valet och bör våra riksdagspolitiker skickas iväg till Island? Det var några frågor som togs upp när Göteborgs universitet den 8 mars arrangerade debatt i Vasaparken.

#Metoo blev väldigt stort i Sverige och kom att handla om alla former av förminskande av kvinnor, inte bara om sexuella trakasserier, konstaterade Kerstin Alnebratt, som var moderator under debatten i Vasaparken.

– Vi har dessutom precis fått en ny jämställdhetsminister, i höst är det val och nästa år är det dags att fira 100 år av kvinnlig rösträtt. Det händer alltså mycket inom jämställdhetsområdet.

Jämställdhet kom först på 70-talet

Lena Wängnerud påpekade att den mest jämställda riksdag Sverige någonsin haft tillsattes 2006: då var 47 procent av ledamöterna kvinnor. Nuvarande riksdag har 44 procent kvinnor.

– Vi talar gärna om de kända namnen, som Kerstin Hesselgren, som 1922 blev vår första kvinnliga riksdagsledamot av första kammaren. Men ännu viktigare för kvinnorörelsen var de 200 lokalföreningar med cirka 17 000 medlemmar över hela landet som bland annat utbildade kvinnor i politiska och sociala rättigheter. Verkliga möjligheter till jämställdhet kom dock först med särbeskattningen och föräldraförsäkringen i början av 1970-talet. Förändringar till kvinnors fördel har aldrig skett med automatik utan alltid krävt kamp.

Första kvinnliga politikerna - omsorg och miljö

Helena Olofsdotter Stensöta berättade att de första kvinnor som kom in i politiken mest engagerade sig i frågor om omsorg och miljö samt om möjligheten att kombinera familj med arbete. Dagens kvinnliga politiker intresserar sig för många fler olika områden samtidigt som alltfler män börjat uppmärksamma sociala problem.

– Forskning visar också att jämställda samhällen har mindre förekomst av korruption än andra. Det finns de som förklarar detta med att kvinnor inte vågar ägna sig åt korruption eller inte har tillgång till korrupta nätverk. En annan förklaring kan vara att kvinnor är mer intresserade av en välfungerande välfärd och därför mer angelägna att försvara den offentliga sektorn.

Den första #metoo-tweeten i Sverige finns redan på museum, berättade Ninni Carlsson som påpekade att vi nu sett en ny kvinnorörelse vakna.

– Sjuttiotalets kvinnorörelse hade bland annat ”det personliga är det politiska” som slagord. När kvinnor nu, med hjälp av sociala medier, i det offentliga rummet berättar om sexuella övergrepp uppstår ett ”vi” som skapar samhörighet. Att #metoo blivit så stort i Sverige beror bland annat på att det här finns ett samhälle som hör; för att en människa ska vilja tala måste ju någon visa att hen är villig lyssna.

Kommer det påverka valrörelsen?

Den 6 mars publicerade DN en debattartikel med 65 underskrifter som innehåller sju förslag på hur ett samhälle, fritt från sexism och övergrepp, skulle kunna uppstå.

– Hur skapar vi det goda samhället, hur tar vi hand om varandra? Den typen av frågor skulle jag vilja se mer av i valrörelsen, förklarade Helena Olofsdotter Stensöta.

– Jag skulle önska att inte alla partier springer åt samma håll utan att det finns valalternativ även när det gäller frågor som har med kvinnor att göra, menade Lena Wängnerud.

– Kvinnorörelsen har drabbats av flera motgångar under åren men nu finns en mängd unga, orädda kvinnor här och avslöjandets tid har kommit, menade Ninni Carlsson. Och på Island finns numera en lag om lika lön för lika arbete. Så skicka våra politiker dit!

8 mars uppmärksammades på många sätt

Göteborgs universitet firade 8 mars på fler sätt. Maria Dahlin, lektor i retorik, berättade om Mor Karin och om rösträttsrörelsens motstånd och engagemang, Konstkåren arrangerade en feministisk utställning och Handelshögskolan bjöd på en föreläsning om #metoo.

Men mest uppmärksamhet fick nog lanseringen av Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, ett gratis uppslagsverk på nätet där 1 000 kvinnor som haft betydelse för samhällsutvecklingen ingår. Lexikonet uppdateras kontinuerligt och redaktionen tar gärna emot tips om kvinnor som borde ingå.

Fakta
8 marsdiskussion i universitetets huvudbyggnad i Vasaparken:
Moderator: Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning
Ninni Carlsson universitetslektor, forskare i könsrelaterat våld, sexuella övergrepp vid institutionen för socialt arbete.
Helena Olofsdotter Stensöta, universitetslektor i genus, etik, offentlig förvaltning vid statsvetenskapliga institutionen.
Lena Wängnerud, professor i representativ demokrati, riksdagsforskning och genusforskning vid statsvetenskapliga institutionen

Foto: Linnea Stegmark