Kvinnsam firar 60
Kvinnsam fyller 60 år och har dessutom blivit universitetsgemensam infrastruktur, berättar föreståndare Anna Johansson.
Ökad synlighet, tillgänglighet och sökbarhet, det är vad KvinnSam kommer att satsa på efter att i våras ha blivit ny universitetsgemensam forskningsinfrastruktur. I höst firar biblioteket dessutom 60 år med en utställning samt en jubileumskonferens.
Det var för att främja kvinnohistorisk forskning som bibliotekarierna Rosa Malmström och Asta Ekenvall samt Eva Pinéus, ordförande i Göteborgssektionen av Fredrika Bremerförbundet, år 1958 startade stiftelsen Kvinnohistoriskt arkiv, förklarar Anna Johansson, KvinnSams föreståndare.
– Stiftelsen hade tre huvuduppgifter: att insamla material om kvinnorörelsen, att förteckna litteratur om kvinnor samt att starta en förlagsserie för att underlätta för forskare som ägnade sig åt kvinnofrågor att bli publicerade. Skriftserien gav ut både bibliografier och vetenskapliga verk. Den första publikationen var en bibliografi över tryckt material om kvinnoprästfrågan, sammanställd av Rosa Malmström. För att få in handskriftsmaterial annonserade de bland annat i olika kvinnotidskrifter, vars läsare donerade material som nu är en del av vårt arkiv och som gav upphov till en stor samling tidningsurklipp som sorterades efter ämne eller person. Klippsamling finns tillgänglig i KvinnSams läsesal. Kvinnorna arbetade ideellt, med bistånd från olika fonder, fram till 1971 då Göteborgs universitetsbibliotek fick ansvar för samlingarna.
2010 fick biblioteket sitt nuvarande namn: KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning.
– Ibland förs det fram synpunkter på att namnet är missvisande eftersom vi ju inte längre bara ägnar oss åt kvinnofrågor, utan överhuvudtaget åt genus, ofta i nära samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Men namnet har en historisk koppling som vid ett namnbyte skulle gå förlorad. KvinnSam producerar flera databaser varav den största, KVINNSAM, är deldatabas i Libris. Bland de mindre databaserna finns GENA med samtliga svenska avhandlingar med genusperspektiv, varav den första kom redan 1960: Gunnar Qvists Kvinnofrågan i Sverige. Och databasen utökas årligen med cirka 60–80 avhandlingar. KvinnSam har också ett handskriftsarkiv med omkring 500 meter material.
KvinnSam är även representerat i den grupp som arbetar med projektet Demokrati100, som initierats av Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga biblioteket.
– Projektet handlar om att öka kunskapen om den allmänna och lika rösträttens tillkomst i Sverige 1918–1921, förklarar Anna Johansson. Om man tittar in på Demokrati100.se kan man lära sig mer också om rösträttens begränsningar, exempelvis att de allra fattigaste fick rösta först 1945.
I våras fattade rektor beslut om att KvinnSam blir universitetsgemensam forskningsinfrastruktur. Det innebär bland annat att biblioteket fått en styrgrupp med forskare från olika fakulteter samt att verksamheten ska utvärderas vart tredje år.
Fakta om KvinnSam
KvinnSam vid Göteborgs universitetsbibliotek är nationellt bibliotek för genusforskning samt, sedan april 2018, universitetsgemensam forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. KvinnSam har flera databaser, bland andra KVINNSAM med drygt 150 000 referenser, GENA som förtecknar svenska avhandlingar med genusperspektiv samt GREDA som innehåller genusforskare. Arkiv, brev och inskannade fotografier är sökbara i databasen Alvin och databasen Jämda ger jämställdhetstips. Idag är KVINNSAM Nordens största databas för kvinno-, mans- och genusforskning.
För mer information: www.ub.gu.se/kvinn.
Foto: Johan Wingborg