Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Pia Nilsson får pris för sin uppsats om språk på museum. Hennes eget intresse för språk bara växer och hon har skolat om sig från rörmokare till kommunikatör.
Pia Nilsson får pris för sin uppsats om språk på museum. Hennes eget intresse för språk bara växer och hon har skolat om sig från rörmokare till kommunikatör.
Foto: Maja Nilsson
Länkstig

Kommunikatörsstudent vann europeiskt pris för bästa språkuppsats

”Du har vunnit pris för bästa språkuppsats i Europa!” Det glada beskedet fick Pia Nilsson i veckan, bara några dagar innan hon tar examen på Kommunikatörsprogrammet med inriktning mot myndigheter och offentlig förvaltning. I höst får hon ta emot priset på en konferens i Kroatien.

– Jag blev oerhört överraskad när tävlingsarrangören hörde av sig och berättade att min magisteruppsats är en av tre som prisas bland 23 tävlande bidrag från tio länder i Europa, säger Pia Nilsson.

Den årliga tävlingen anordnas av European Federation of National Institutions for Language, ett medlemsförbund som stöttar EU-ländernas språkinstitut och deras arbete för de officiella språken i respektive land. Syftet är lyfta fram universitetsuppsatser inom språkanvändning, språkpolitik och flerspråkighet.

Pias uppsats heter Språk på museum och är en undersökning av allmänhetens och språkexperters syn på ett svenskt språkmuseum som är planerat att öppna i Stockholm.

– När jag fick höra om museiplanerna blev jag väldigt nyfiken. Vad vill olika grupper se på ett språkmuseum? Och vad tänker de som jobbar med språk att de vill visa upp? Hur kan man nå och involvera olika besökare? Själv vill jag gärna gå på ett sådant museum. Språk är mitt stora intresse, berättar Pia Nilsson som även har kandidatexamen i lingvistik och i svenska språket.

Hennes uppsats visar att både allmänheten och språkexperter anser att världens olika språk bör finnas med på ett språkmuseum och då gärna genom interaktiva utställningar och prova på-aktiviteter.

Olika perspektiv

Hon har valt ut tre fokusgrupper som representerar allmänheten: personer i VVS-branschen, personer verksamma inom Svenska Kyrkan och gymnasieungdomar. Dessa grupper har svarat på en enkät medan experterna fick en mer öppen fråga att besvara.

– Allmänheten fokuserar mer på nyttan av språk, hur det används och vad som är rätt och fel. Experterna ser mer deskriptivt på språk och de har svårt att gå utanför den ramen. Enkätsvaren indikerar att män och kvinnor svarar olika, och att både identitet och miljö styr synen på språk, säger Pia Nilsson.

Exempelvis är kategorierna ”skriftspråk” och ”språkets ursprung” manliga favoriter i hennes undersökning, medan ”språket i framtiden” och ”språkets sociala sida” är kvinnliga favoriter.

I svaren från både experter och allmänhet finns en mängd idéer som troligen kan vara till stor nytta för dem som ska bygga museets utställningar.

Varför ett museum?

Det är Patrik Hadenius som står bakom idén att bygga ett språkmuseum, han som startade Språktidningen bland annat. Två av många anledningar till att han vill öppna ett museum är att höja språkämnets status, och att ge barn och unga vidgade perspektiv på vad språk kan vara.

– Det blir kul att komma till Kroatien och presentera mitt arbete på språkkonferensen i oktober – och spännande att få höra vad de andra vinnarna från Österrike och Nederländerna har skrivit om. Nästa utmaning för mig blir att göra en engelsk presentation av uppsatsen.

Från rörmokare till kommunikatör

Pia avslutade sin kommunikatörsutbildning med att skriva en masteruppsats om internkommunikation. I den utforskade hon hur medarbetare vid en idéburen stiftelse, Bräcke Diakoni, förhåller sig till innehållet på arbetsplatsens intranät.

Nu har hon börjat söka jobb så smått.
– Det viktigaste för mig är att hitta ett jobb som är roligt. Jag har omskolat mig från VVS-branschen och det roligaste med VVS-jobbet var alltid att lyssna på hur gubbarna pratade. Jargongen gav mer än samtalets explicita innehåll. Där vaknade mitt intresse för språk och sociolingvistik, helt klart.

Det var en kulturkrock för henne att komma in i den akademiska världen, men hon ser det snarast som en fördel att hon hade ett annorlunda tänk i början och inte så höga förväntningar på sig själv. Hennes uppsats i lingvistik handlade om rörläggarslang, även den blev uppmärksammad.

Text: Monica Havström

Pia Nilsson
Pia Nilsson saknar kontakten med kurskompisarna. Mer än halva utbildningen blev ju på distans.
Tävlingens tre vinnare

Pia Nilsson, Göteborgs Universitet
Handledare: Ingemar Bohlin

Titel:  SPRÅK PÅ MUSEUM. En undersökning av allmänhetens och språkexperters syn på ett svenskt språkmuseum
(LANGUAGE IN THE MUSEUM. An investigation of the views held by the public and by language experts on a Swedish language museum)

Agnes Kim, Universitat Wien
Handledare: Alexandra N. Lenz

Titel: Sprache und Gesellschaft im Wandel. Eine historisch-soziolinguistische Untersuchung am Beispiel des Marchfelds (Niederösterreich) im frühen 20. Jahrhundert
(Language and Society in Change. A Historical-Sociolinguistic Investigation Using the Example of the Marchfeld (Lower Austria) in the Early 20th Century)

Anne-Mieke Thieme, Leiden University
Handledare: Ingrid Tieken-Boon van Ostade

Titel: Multilingual The Hague: Municipal language policy, politics, and practice

Mer om museet och tävlingen

Mer information om tävlingen på webbplatsen European Federation of National Institutions for Language  (extern)

Information om Språkmuseet (extern)

Blev du nyfiken på Pia Nilssons uppsats om rörmokarspråk? Länk till uppsatsen i GUPEA: Rörläggarslang. Både skämt och allvar