Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Klimatpolitikens påverkan på finansmarknaden kartlagd

Publicerad

Parisavtalet 2015 gav positiva effekter på börsen för företag inom förnybar energi, och negativa effekter för företag inom fossila bränslen. Året därpå ledde Trumps valseger i USA till en motsatt effekt. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att finansmarknadens reaktioner på större klimatrelaterade politiska händelser kan ge beslutsfattare värdefulla insikter.

– När Parisavtalet antogs kom ett antal rapporter i media om betydande nedgångar för kolaktier som en konsekvens av det. Klimataktivister som Greenpeace International firade avtalet som att det "signalerade början på slutet av en era med fossila bränslen". Ett år senare hände det oväntade: Donald Trump vann det amerikanska valet, och han stod för motsatsen när det gäller klimatpolitik, säger Samson Mukanjari, forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, Göteborgs universitet.

porträtt samsom mukanjari

Ville se hur finansmarknaderna reagerade

Samson Mukanjari ville undersöka mer specifikt hur finansmarknaderna – när det gäller förnybar energi, fossila bränslen och framtida marknader – reagerade på de båda politiska händelserna för att få insikt i vilka typer av klimatpolicys som Trumpadministrationen kunde förväntas införa och ambitionsnivån på den rådande klimatpolitiken, och skrev sin avhandling om det.

– Genom att utgå ifrån de politiska händelserna, kunde jag se att Parisavtalet hade en positiv inverkan på börsvärdet för företag inom förnybar energi och en negativ inverkan på företag inom fossila bränslen.

Trump gav motsatt effekt

Ett exempel är de globalt vikande sifforna för kolaktier: -8 procent under 13 dagars handel, inklusive starten av förhandlingarna i Paris 2015, dagen då avtalet tillkännagavs och de två nästkommande dagarna. Motsvarande nedgång för naturgas var ännu större, -16 procent.

2016 resulterade valet av Donald Trump som ny amerikansk president i en motsatt effekt på aktiepriserna inom energiområdet.

– Det amerikanska valet påverkade aktievärdet på företag inom förnybar energi negativt, och ledde till en förväntning på ökade vinster hos företag med fossila bränslen. Effekten på värdet av företag med fossila bränslen var störst för USA-baserade företag, medan resultatet för kolföretag som verkar i andra länder var blandat.

Aktie ökade med 50 procent på valdagen

Samson Mukanjari kan avläsa en uppgång för kolaktier på 11 procent på valdagen i USA. För vissa enstaka företag var effekten ännu större. Aktien för Peabody Energy Corp, som då var konkursskyddat, gick upp med 50 procent på valdagen.

Dock, när Samson Mukanjari analyserar priserna för kol och naturgas över en treveckorsperiod efter valet, kan han se nedgångar på -27 procent för kol och en uppgång på 19 procent för naturgas.

– Det antyder att Trump primärt förväntades implementera policys som skulle boosta tillgången på kol men ha motsatt effekt på naturgas.

Vilken av de två politiska händelserna har haft störst effekt på finansmarknaderna?

– Genom att använda noggrant utvalda metoder som skyddar mot strukturella förändringar och avvikelser, kan jag se att både Parisavtalet och det amerikanska valet är lika viktiga, tillsammans med en rad andra saker. Jag drar slutsatsen att Parisavtalet, det amerikanska valet och några andra större politiska händelser hade en betydande och statistiskt signifikant effekt på relevanta finansmarknader. Man skulle kunna säga att klimatpolicys spelar roll, men att de än så länge inte har varit nära att åstadkomma de omdanande förändringar som har befarats i debatten om "stranded assets".

Bild: Marie Andersson

Kontakt

Samson Mukanjari disputerade vid institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan i Göteborg, Göteborgs universitet, den 28 januari 2020 på avhandlingen Climate Policy and Financial Markets.

Kontakt: samson.mukanjari@economics.gu.se, 031-786 1367

"Stranded assets" – ”strandade tillgångar” innebär att tillgångar tappar i värde eller blir värdelösa eftersom de inte kan användas. Det kan handla om olja, gas eller kol som inte får nyttjas för att miljöpåverkan blir för stor.