Johan Bylund får forskningsbidrag från Vetenskapsrådet
Professor Johan Bylund vid Avdelningen för oral mikrobiologi och immunologi är en av 30 forskare inom medicin och hälsa vid Göteborgs universitet dela på drygt 131 miljoner kronor ur Vetenskapsrådets stora utdelning.
Johan Bylund får 2,4 miljoner kronor av Vetenskapsrådet till sitt forskningsprojekt, ”Neutrofila subtyper och parodontal sjukdom”. Det handlar om att öka kunskapen kring hur inflammationsprocessen regleras genom olika neutrofil-aktiviteter. Neutrofiler är kraftfulla vita blodkroppar som ansamlas i betydande mängder i inflammerade tandköttsfickor och är centrala i inflammationsprocessen.
– Det är fantastiskt kul och skönt, säger Johan Bylund. Det ger en viss ekonomisk trygghet i forskningsverksamheten. Kanske ännu viktigare är det erkännande anslaget innebär i forskarsamhället i stort. Jag vill även poängtera att det är duktiga och drivna studenter och medarbetare som gjort det möjligt att få tidskrävande experimentell forskning gjord, trots den tunga undervisningsbördan vid institutionen.
Parodontit, tandlossning, är en sjukdom där den här forskningen är relevant. Tändernas stödjevävnad bryts ned i en inflammationsdriven vävnadsdestruktion. Det är en folksjukdom som i varierade grad drabbar betydande delar av befolkningen i Sverige.
– Jag hoppas min forskning ska leda till ökad förståelse för immunologiska mekanismer som avgör när gingivit övergår till destruktiv parodontit, säger Johan Bylund. Det är grundforskning, men skulle kunna öppna dörrar för utveckling av framtida behandlingar, inte minst vore det spännande om det kunde leda fram till olika typer av farmakologiska behandlingsstrategier.
Ett av forskningsprojektets bärande mål är att noggrant karaktärisera olika subtyper av neutrofiler med hypotesen att vissa subtyper har en ökad förmåga att reglera inflammationsförlopp och motverka att kroppsegen vävnad förstörs (som vid parodontit). Genom att bl.a studera genetiska defekter där olika neutrofilfunktioner är satta ur spel kan man få ledtrådar till vilka funktioner som är centrala för parodontal hälsa. Ett exempel är neutrofilers serinproteasaktivitet som förvånande nog verkar absolut nödvändigt för att undvika parodontit. De sällsynta individer som helt saknar aktiva serinproteaser drabbas nämligen av en extremt aggressiv tandlossningssjukdom och kan bli tandlösa redan som tonåringar. Alltså verkar just serinproteaser vara ett verktyg som neutrofiler använder för att dämpa destruktiv inflammation.
– Vi har sett tecken på att just den subtyp av neutrofiler som vi tidigare visat är överrepresenterad hos parodontitpatienter, både systemiskt och lokalt i tandköttsfickor, kännetecknas av ovanligt låg serinproteasaktivitet, säger Johan Bylund.